Dyslexi

[Suomeksi] [In English]

Vad är dyslexi?

Dyslexi definieras som en specifik svårighet i att läsa och skriva. Dyslexi förekommer hos ca tio procent av befolkningen, bland vuxna är andelen sex procent. Ändå upplever omkring tio procent av de vuxna någon grad av problem då de läser. Läsningen går långsamt och tar oskäligt mycket tid, det blir lätt fel eller den text som lästs fastnar inte i huvudet hur du än försöker. Det leder till att tidtabellerna för studierna förlängs och studierna möjligen fördröjs, i synnerhet om det ingår mycket läsning. Lässvårigheter anses försvåra i synnerhet vuxna människors liv och arbete i moderna samhällen som vårt, där förändringarna är ständiga.

Hur tar sig svårigheterna uttryck?

Själva lässvårigheterna kommer fram i att det tar lång tid att läsa och skriva eller så att antalet fel är stort. Symptom är mycket likartade hos barn och vuxna, men kan vara mycket olika mellan olika individer. För en studerande på universitetsnivå kan svårigheterna rikta sig mot endast ett delområde av att läsa eller skriva. Läsningen blir långsammare eftersom det är svårt att upptäcka kärninnehållet i texten. Det gör också skrivandet långsammare, eftersom det blir svårare att skriva text och gestalta helheter och för att det är svårt att komma ihåg långa anvisningar på grund av svårigheter med arbetsminnet.

För en person med dyslexi blandas ljud och bokstäver i texten med varandra, bokstäverna byter plats eller saknas helt. Handstilen blir klumpig. Har man svårt för att identifiera ljud leder det till svårigheter även med främmande språk, att läsa och skriva på ett främmande språk och i synnerhet att komma ihåg hur de ska skrivas. Bokstäver som har främmande ursprung och bokstäver som till ljudet påminner om varandra (t - d, p - b) blandas ihop. Det är problem också med långa och korta vokaler (t.ex. aa eller ii) och dubbelskonsonanter (t.ex. kk eller pp)- Dyslexi innebär dock inte problem med förmågan att förstå.

Till läs- och skrivsvårigheterna räknas, utöver dyslexi, även svårigheter med läsförståelsen. I det fallet kan läsaren inte få klart i vad han eller hon läser. Även om läsningen löper smidigt, förstår läsaren inte vad han eller hon läser. Det kan bero på svårigheter med arbetsminnet eller på att studeranden inte förstår de grammatikaliska strukturerna. Enligt undersökningar lider 12 procent av befolkningen av problem av det här slaget.

Ofta ingår andra slags svårigheter i inlärningssvårigheterna och så är fallet med dyslexi. Man har kunnat konstatera samband mellan dyslexi och svårigheter med att lära sig matematik. Problemen kan också gälla gestaltningen. Då är det svårt att gestalta riktning, plats och avstånd. I vardagen kommer detta fram t.ex. i att det är svårt att använda en kalender och att studeranden ofta kommer försenad till avtalade möten. Tid och datum blandas ihop och det är svårt att komma ihåg namn. I anslutning till detta förekommer svårigheter också i aktivitetskontrollen, vilket gör det svårt att göra upp en studieplan och att hålla planen. Dessutom förekommer problem med koncentrationen och med att komma ihåg serier, såsom månader. I det dagliga livet märks dyslexin i att studeranden blir snabbt trött och får huvudvärk och ont i ögonen vid läsning. Vidare kan det långsamma läsandet försvåra bl.a. läsningen av textningen i tv-program på främmande språk och tidningar samt göra det svårt att fylla i blanketter.

 

Metoder som underlättar lärandet

Om du upplever att du har svårigheter med inlärningen, ska du reda i början av kurserna gå och komma överens med läraren hur du kan avlägga kursen. Ta inte för många kurser på en gång, lär känna dina gränser. Planera till exempel med hjälp av en studiedagbok när du ska göra vad eller när du ska läsa till en tentamen. Reservera tillräckligt med tid för att utföra varje arbete.

Det är också nyttigt att känna till olika användbara studietekniker. Information om olika slags studietekniker och om tidsplanering finner du på webbplatsen Studiefärdigheter.  Du kan också fråga den kursansvariga vilken teknik han eller hon tycker att skulle passa bäst för uttryckligen den kursen. Genom att pröva på olika studietekniker kan du komma på vad som passar bäst precis för dig. Det lönar sig att fundera på sin egen inlärningsstil och att sätta värde på den, men ibland kan det vara bra att anpassa sig till högskolans stil. När det gäller undervisning i föreläsningsform ska du av föreläsaren be att få en färdig disposition före föreläsningen. Största delen av föreläsarna gör en sådan disposition i vilket fall som helst. En disposition gör det lättare att följa med föreläsningen, eftersom du då inte behöver anteckna så mycket och vet hela tiden vilket avsnitt som behandlas. Du kan också spela in föreläsningen och lyssna på den på nytt senare. Det är skäl att berätta om inspelningen för föreläsaren på förhand.

Att kopiera texten på ett olikfärgat papper kan i viss mån hindra sammanblandningen av bokstäverna när du läser. Svart text på vitt papper kan för några dyslektiker leda till att bokstäverna hoppar bort från raderna vid läsningen. Ett knep för att hindra detta är att klippa ut en smal öppning i ett papper och placera öppningen över det ställe du läser. Då täcker resten av pappret största delen av sidan i boken och det blir lättare att koncentrera sig. Det kan också löna sig att välja någon lugn färg på pappret, t.ex. blått.