Suomeksi | In English


Aalto-universitetets vicerektor för undervisning har den 29.5.2018  godkänt nya anvisningar för tillgodoräknande av studier,  som träder i kraft 1.8.2018.


Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden har den 14.6.2011 godkännt följande anvisningar. Uppdaterad med kommittés beslut t.o.m. 12.11.2013.

1.    Inledning

1.1 Anvisningarnas bakgrund och syfte

Vid sitt möte den 20 december 2010 godkände Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden Aalto-universitetets allmänna regler om undervisning och studier (nedan OOS). Reglerna träder i kraft den 1 augusti 2011.

I enlighet med 36 § i OOS lämnar Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden mer detaljerad information om bestämmelserna för tillgodoräknande av studier.

Dessa anvisningar gäller tillgodoräknande av studier för lägre och högre högskoleexamina såväl som för forskarexamina, om inget annat anges.

Ändamålet med anvisningarna är avgränsat till att endast behandla tillgodoräknande av studier som bedrivs av examensstuderande vid Aalto-universitetet. I anvisningarna behandlas inte tidigare förvärvade kunskaper som beaktats vid antagningen av studerande.

1.2     Definition av och riktlinjer för tillgodoräknande

Tillgodoräkning innebär att studier, praktik, arbetserfarenhet eller kompetens kan räknas till godo som en del av examen eller kurs när det gäller obligatoriska eller valfria studier. (Statsrådets Högskoleordlista, 2005). I Finland har högskolorna etablerat underbegreppen ersättande och inkluderande av studier (Undervisnings- och kulturministeriet 2007:4). I dessa anvisningar innebär tillgodoräknande närmast att studier som avlagts på annat håll räknas till godo i en examen som avläggs vid Aalto-universitetet.

Inkluderande innebär att studier som avlagts på annat håll eller annan kunskap införlivas som en del av examen, till exempel i de fritt valbara studierna. Då behöver studierna inte motsvara varandra innehållsligt, men de måste stå i nivå med examensfordringarna.

Ersättande innebär att studier som ingår i examensfordringarna ersätts med studier som avlagts på annat håll eller med andra kunskaper. Ersättande förutsätter att innehållet och nivån på de tidigare studierna eller kunskaperna motsvarar de studier de ersätter. Vid ersättande av studier som ingår i examensfordringarna krävs att studier som avlagts på annat håll eller andra kunskaper till sin omfattning motsvarar de studier som ska ersättas.

I dessa allmänna anvisningar avses med tillgodoräknande såväl inkluderande som ersättande, om inget annat anges. Termen ersättande används i de fall man vill kunna särskilja att det uttryckligen handlar om ett ersättande.

De studier som ska räknas tillgodo kan ha avlagts antingen före de pågående studierna eller under tiden för dem, till exempel vid utbytesstudier i utlandet. Därför används i dessa anvisningar termen ”kunskaper förvärvade på annat håll”.

Att identifiera kunskaper som förvärvats på annat håll är nära knutet till tillgodoräknande (erkännande).  Identifiering leder emellertid inte alltid till att kunskaperna erkänns (ersättande eller inkluderande). Identifiering kan också vara knutet till förutsättningarna för att få studierätt.

Erkännande av kunskaper som förvärvats på annat håll är en del av politiken för livslångt lärande. Enligt Undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer ska man förberedas för ett genuint livslångt lärande, vari ingår uppdatering av kunskaper och ett erkännande av att kunskaper inte enbart uppstår inom formell utbildning. Det väsentliga är vilka kunskaper den studerande har och inte var och hur kunskaperna har förvärvats. (OPM 2007:4, s. 22)

Centrala redskap när det gäller livslångt lärande och erkännande av tidigare förvärvade kunskaper inom högskolorna är enligt ministeriet kompetensorienterade läroplaner, individuella studieplaner (ISP) och olika sätt att styrka kunskaperna (OPM 2007:4, s.11 och 22).

Enligt ett ställningstagande inom Finlands universitetsrektorers råd är en universitetsexamen inte någon fristående examen, och man ska inte heller i högskoleutbildningen bygga in någon yrkes- och specialyrkesexamen som kräver stora resurser och som redan är i bruk inom yrkesutbildningen. Högskolorna måste emellertid kräva dokumentation som styrker andra kunskaper än de som förvärvats inom den formella utbildningen. (Rektorernas råd 2009 s. 2 & 22).

1.3     Definition av tillgodoräknande av studier i lagstiftningen

Tillgodoräknande har förts upp på lagnivå i den nya universitetslagen (558/2009). Den bestämmelse som motsvarar den nuvarande 44 § 3 mom. i universitetslagen ingick redan tidigare i förordningen om universitetsexamina (statsrådets förordning om universitetsexamina 794/2004). 

Universitetslagens bestämmelse om tillgodoräknande av studier eller på annat sätt visade kunskaper är inte närmare underbyggd i till exempel en regeringsproposition. Bestämmelsen anger i första hand att universitetet har befogenhet att besluta om tillgodoräknande och ersättande. (Miettinen m.fl. 2009 s. 242)

I 44 § 3 mom. i universitetslagen fastslås följande om tillgodoräknande:

En studerande får vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt.

1.4     Tillgodoräknande av studier vid Aalto-universitetet

I Aalto-universitetets strategi ingår krav på studerandena att de ska engagera sig i sina studier, men även att universitetet engagerar sig i dem. Undervisningen vid universitet grundar sig på dess framstående forskning. Universitetet kännetecknas av en entusiasmerande och högklassig kultur som sporrar till kontinuerligt nyinlärande. Därför är det motiverat att tillgodoräkna fullgjorda studier och studier som ska fullgöras för examen i den omfattning som slås fast under punkt 2.3 i denna anvisning.

Principerna för tillgodoräknande är sådana att de motiverar de studerande att lära sig mer och inte repetera saker som de redan kan. För de ersatta studierna fordras inga ytterligare prestationer. 

Lagstiftningen ger möjlighet att räkna studier tillgodo men praxis vid olika läroanstalter och högskolor varierar. Även mellan Aalto-universitetets olika högskolor varierar bestämmelser och praxis. Ambitionen är att principerna ska vara enhetliga vid Aalto-universitetets högskolor.  Likabehandlingen av studenter måste säkerställas trots olikheter i tillgodoräknandeprocesserna mellan Aalto-universitetets högskolor.

Enligt 36 § i Aalto-universitetets OOS kan en studerande på högskolans beslut till sin examen tillgodoräkna motsvarande studier som fullgjorts på ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller annan läroanstalt och ersätta studier som ingår i examen med andra studier på samma nivå. Studier kan även tillgodoräknas med kunskaper som visas på annat sätt. Lärdomsprov kan inte tillgodoräknas.

2.    Allmänna anvisningar

2.1    Studier som kan inkluderas och ersättas

Studier som är en del av den examen som avläggs kan tillgodoräknas. En studerande kan i sin examen tillgodoräkna studier som fullgjorts på ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller annan läroanstalt vilka uppfyller lärandemålen i examen. I regel måste för utbildningsprogrammet eller motsvarande helhet centrala fördjupade studier (till exempel lärdomsprov) fullgöras i enlighet med den undervisningsplan som högskolan har fastställt.

Studier som har fullgjorts vid universitet kan tillgodoräknas i såväl lägre- som högre grundexamen. I forskarexamina kan studier som är lämpliga för forskarstudier räknas tillgodo. Studier som fullgjorts vid yrkeshögskola kan a priori endast räknas tillgodo i en lägre högskoleexamen. Emellertid kan till exempel studier för fyraårig bachelor-examen eller högre examen vid yrkeshögskola räknas tillgodo även i en högre högskoleexamen under förutsättning att lärandemålen i examen uppfylls.

I samtliga fall måste studierna för att räknas tillgodo uppfylla lärandemålen för examen eller utbildningsprogrammet. De studier som ska räknas tillgodo måste vara relevanta och från ett för högskolans examensfordringar och undervisningsprogram lämpligt område.

Språkstudier som fullgjorts enligt examensfordringarna vid universitet eller annan inhemsk högskola kan ersätta de språkstudier som krävs för annan examen. Om det för den andra examen krävs mer obligatoriska språkstudier eller studier i flera språk eller dessa på annat sätt är kopplade till högskolans egna lärandemål, måste den studerande fullgöra de språkstudier som krävs. Den studerande kan visa sina språkkunskaper till exempel genom en tentamen eller på något annat sätt som bestäms av läraren eller bedömaren.

Om den studerande enbart avlägger högre högskoleexamen vid högskolan, och om språkstudier inte har ingått i hans eller hennes tidigare högskoleexamen, måste språkstudierna fullgöras.

I lägre och högre högskoleexamen kan tillgodoräknas högst så gamla studier eller på annat sätt förvärvade kunskaper som faller inom ramen för den fastställda giltighetstiden för studieprestationer enligt den gällande examensstadgan. Av grundad anledning kan äldre studier eller äldre på annat sätt förvärvade kunskaper räknas till godo. Giltighetstiden för studieprestationen räknas utgående från det ursprungliga datumet för prestationen.

Exempel:  Högst sju år gamla kurser eller studiehelheter kan inkluderas i examen. I detta fall kan studier eller på annat sätt förvärvade kunskaper som är högst sju år gamla räknas till godo.

2.2    Tillgodoräknande av kunskaper som visas på annat sätt

Både enligt 44 § 3 mom. i universitetslagen och enligt 36 § i Aalto-universitetets OOS är det utöver studier som fullgjorts vid inhemskt eller utländskt universitet eller annan läroanstalt även möjligt att tillgodoräkna kunskaper som visas på annat sätt.

Högskolorna kan besluta om möjligheten att inräkna andra kunskaper än de som förvärvats genom formell utbildning i deras examina och ger vid behov närmare anvisningar om tillgodoräknandet av sådana kunskaper.

Lämpliga kunskaper för examen kan förvärvas på olika sätt även utanför studierna, till exempel genom förtroendeuppdrag. Universitetet har möjlighet att närmare definiera andra kunskaper utifrån de kunskaper som förvärvas genom universitetets egen verksamhet. Aktivt utfört förtroendeuppdrag inom studentkåren eller inom högskolornas eller universitetets förvaltningsorgan och som varat minst ett år kan tillgodoräknas som prestation i examen enligt högskolans beslut. För att kunskaper som förvärvats på detta sätt inom verksamheten ska kunna räknas tillgodo måste den studerande till exempel genom en inlärningsdagbok visa vilka kunskaper han eller hon har fått och hur de motsvarar lärandemålen i examen.

För bedömningen av kunskaper som visas på annat sätt måste den studerande styrka sina kunskaper. Syftet med styrkandet är att visa vilka kunskaper den studerande har.  Betyg, tentamina, portfolio, uppsatser, intervjuer eller andra lämpliga metoder kan till exempel användas för att styrka kunskaperna. Bedömaren beslutar vilken metod som är bäst lämpad att styrka kunskaperna. Det är väsentligt vid styrkandet av kunskaperna att de studerande inte enbart uppvisar papper på sina kunskaper utan även utifrån papperen visar hur dessa kunskaper är kopplade till ändamålet med studierna och hur de motsvarar lärandemålen i examen.

2.3     Hur mycket av studierna som kan tillgodoräknas

För att examensbevis från Aalto-universitetets högskola ska utfärdas krävs att minst hälften av studierna inklusive lärdomsprov och mognadsprov fullgjorts enligt undervisningsplanen för den berörda studerandens utbildningsprogram.

Undantag är bl.a. utbildningsprogram för särskilt överenskomna dubbla examina samt forskarutbildning där mängden studier som kan tillgodoräknas kan vara mer omfattande.

För forskarexamen kan även räknas tillgodo sådana lämpliga kurser som den studerande fullgjort innan påbörjandet av forskarstudierna och som inte ingår i lägre eller högre högskoleexamen, liksom lämpliga kurser som fullgjorts vid de andra högskolorna inom Aalto-universitetet eller lämpliga kurser som fullgörs för forskarstudierna vid andra universitet.

Lärdomsprov och mognadsprov kan inte räknas tillgodo i examina. Detta gäller både lägre och högre högskoleexamina och forskarexamina.

2.4 Förfarandet vid tillgodoräknande

2.4.1 Ansökan om tillgodoräknande

Ansökan om tillgodoräknande startas alltid på den studerandes initiativ och det är frivilligt för den studerande att ansöka om tillgodoräknande. Högskolan ger närmare anvisningar om aktualiseringen av ansökan med tanke på att den studerande alltid ska kunna uträtta sina högskoleärenden till exempel hos studerandeservicen (enligt principen om att alla ärenden ska hanteras på samma ställe).  I samband med igångsättandet kontrolleras dokumentens riktighet, mängden studier som ska räknas tillgodo (se punkt 7) och om det gäller införlivande eller ersättande. Enligt 36 § i OOS ska ansökan om tillgodoräknande vara skriftlig och till ansökan ska nödvändiga intyg som styrker kunskaperna bifogas.

Den studerande ansvarar för att styrka sina kunskaper. För bedömningen av tillgodoräknandet ska till ansökan bifogas den mängd bilagor som behövs, t.ex. diplom, portfolios, inlärningsdagböcker, publikationer och andra skriftliga rapporter eller andra dokumenterade bevis på förvärvade kunskaper. De kunskaper som förvärvats genom studier visas i huvudsak genom betyg utfärdat av läroanstalten eller studieprestationsutdrag. Den studerande ska anvisas att lämna in korrekt och tillräcklig dokumentation och instrueras att komplettera den vid behov.

Det rekommenderas att ansökan om tillgodoräknande lämnas in snarast möjligt i början av examensstudierna i samband med upprättandet av ISP. Om kunskaperna förvärvats under tiden för examensstudierna till exempel vid utbytesstudier utomlands bör tillgodoräknande även här sökas snarast möjligt efter att utbytet avslutats eller studierna fullgjorts eller kunskaperna förvärvats på annat sätt.

Innan den studerande ger sig i väg på utbytesstudier eller på annat sätt fullgör studier någon annanstans gör han eller hon upp en plan (till exempel ett learning agreement) över vilka studier han eller hon ämnar fullgöra och hur de kan tillgodoräknas. Sålunda ska beslutet om tillgodoräknande söka fattas i överensstämmelse med planen och med hänsyn till eventuella ändringar som gjorts i den. Planen kan vidareutvecklas.  Planen innebär dock inte nödvändigtvis ett beslut eller en överenskommelse om tillgodoräknande.

2.4.2 Beslut om tillgodoräknande

Vid behandlingen av ansökan om tillgodoräknande ska förvaltningslagens (434/2003) krav gällande förfaranden och principerna för god förvaltningssed följas. Den studerande ska bland annat i samband med ISP-processen, och även annars i fall det behövs, upplysas om möjligheten att ansöka om tillgodoräknande av kunskaper som förvärvats på annat håll.

Beslutet fattas i samband med upprättandet av ISP och beslutet är i kraft så länge ISP är i kraft.  Vid behov ska det också finnas möjlighet att få ett omdöme om innehållet, t.ex. ett intyg från läraren. Särskilt vid ansökan om ersättande kan det behövas en mer specifik utredning av huruvida villkoren för ersättande är uppfyllda.

Inom högskolorna fattas beslut på ett sådant sätt att de studerandes jämställdhet och likabehandling samt beslutens följdriktighet och genomskinlighet säkerställs. Vid beslutsfattandet ska hänsyn även tas till att kvaliteten i utbildningsprogrammet säkerställs och att lärandemålen i examina förverkligas. Beslutet om tillgodoräknande fattas efter föredragning. Föredragande är högskolans studerandeservice. Högskolorna specificerar hur beslutfattandet ska ske.

Beslutet om tillgodoräknande ges skriftligen och grunderna för beslutet ska anges. Ansökan om ändring av beslutet görs på det sätt som föreskrivs i 37 § i Aalto-universitetets allmänna regler om undervisning och studier, OOS. En studerande som är missnöjd med tillgodoräknandet av studierna kan muntligt eller skriftligt yrka på rättelse hos beslutsfattaren. Rättelseyrkandet ska göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En studerande som är missnöjd med ett beslut fattat med anledning av ett rättelseyrkande kan söka rättelse hos examensnämnden vid Aalto-universitetet inom 14 dagar efter att ha tagit del av beslutet.

2.4.3 Registrering av tillgodoräknande i studieregistret

Det tillgodoräknande som anges i beslutet registreras i studieregistret som 36 § i Aaltos OOS föreskriver. Tillgodoräknande av en kurs eller en studiehelhet anges i studieregistret på ett sådant sätt att källan är synlig. Det ursprungliga vitsordet för de tillgodoräknade studierna omvandlas till den bedömningsskala som tillämpas i den studerandes utbildningsprogram och som använts för tillgodoräknade kurser eller studiehelheter, om en korrelation klart kan fastställas. ”Godkänd” anges som vitsord om korrelationen inte entydigt kan fastställas. Den studerande har alltid rätt att få vitsordet ”godkänd” registrerat.  Tillgodoräknande registreras i studeranderegistret enligt följande principer:

  • ersättande: om studiehelheten ersätter en prestation som ingår i examen vid Aalto-universitetet registreras detta i studieregistret så att tid och plats för den ursprungliga prestationen samt datumet för beslutet om tillgodoräknande framgår. Dessutom registreras vilken av den egna högskolans prestationer som har ersatts.  
  • inkluderande: den studiehelhet som ska inkluderas registreras som studier som fullgjorts på annat håll så att platsen och tidpunkten för den ursprungliga prestationen samt datumet för beslutet om tillgodoräknande framgår av studieregistret.

2.4.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa regler träder i kraft den 1 januari 2014. Om den studerande har ansökt om tillgodoräknande före 1.1.2014, tillämpas de regler för tillgodoräknande som gällde vid tiden för ansökan.

Dessa bestämmelser upphäver de bestämmelser och anvisningar som har utfärdats tidigare för motsvarande ärenden vid Aalto-universitetets högskolor såvitt de strider mot dessa bestämmelser. Högskolorna ger vid behov närmare föreskrifter om tillgodoräknandet av studier.

Källor

Miettinen m.fl. 2009: Tarmo Miettinen – Matti Muukkonen – Matti Myrsky – Teuvo Pohjolainen: Uusi yliopistolainsäädäntö, Lakimiesliiton kustannus, 2009

OPM 2007:4: Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:4  Erkännande av tidigare förvärvad kompetens i högskolorna (på finska)

Rektorernas råd 2009: Rehtorien neuvosto 2009: Suomen yliopistojen rehtorien neuvosto, Ammattikorkeakoulujen rehtorineuvosto: Oppimisesta osaamiseen: Aiemmin hankitun osaamisen tunnistaminen ja tunnustaminen, työryhmäraportti, maaliskuu 2009 (Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens, arbetsgruppsrapport 2009, på finska).