Suomeksi | In English

Beslut 10.5.2011, ändrat genom beslut 10.9.2013 av Aalto universitetets kommitté för akademiska ärenden AAK .

Aalto-universitetets etiska regler för studier och handläggning av förseelser mot reglerna (pdf) 

1 Syfte

1.1 Etik och värden

I enlighet med Aalto-universitetets värden är etik, öppenhet och jämlikhet grunden för universitets verksamhet. För Aalto-universitetets strategi innebär detta bland annat att

  1. Aalto-universitetssamfundets verksamhet grundas på ärlighet, rättvisa och objektivitet och
  2. framgång vid Aalto-universitetet grundas på för alla öppna kriterier vars mål är att goda prestationer ska belönas rättvist.

Målet är att Aalto-universitetets studerande ska lyckas med sina studier och sitt arbetsliv i enlighet med god praxis såväl vetenskapligt, konstnärligt som yrkesmässigt inom det egna området.

Reglerna gäller för studerandens hela studiegång inom Aalto-universitetets alla discipliner. Syftet med de etiska reglerna är att säkerställa studerandens lärande samt att respektera såväl studerandens egna som andras prestationer. För lärandet krävs att studeranden gör en egen intellektuell ansträngning. En med ohederliga medel uppnådd studieprestation visar inte studerandens verkliga kunnande.  Fusk är respektlöst mot såväl lärare som universitetssamfundet.

1.2 Etik och regler

I Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier (OOS) 39-40 § föreskrivs följande:

39 § Etiska regler för undervisning och studier

God vetenskaplig praxis ska iakttas i all undervisning och alla studier. Vid undervisning och studier i samband med konstnärlig verksamhet ska dessutom god konstnärlig praxis följas.

Studeranden ska följa de instruktioner som ges för tentamenstillfällen och andra studieprestationer. Studeranden ska bekanta sig med tillgängliga instruktioner och be om handledning i oklara fall.

Läraren ska utveckla sin undervisning och handledningen av de studerande så att de studerande får instruktioner om tillåtna studiemetoder och så att möjligheten att använda förbjudna metoder begränsas.

40 § Studiepåföljder vid förseelser mot de etiska reglerna

Studerandens studieprestation kan lämnas utan bedömning om han eller hon anses ha brutit mot de etiska reglerna vid utförandet av prestationen. En studerande som har brutit mot de etiska reglerna kan bestraffas disciplinärt på de grunder som föreskrivs i universitetslagen.

Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden lämnar mer detaljerad information om de etiska reglerna för studier och den handläggning av förseelser mot dessa som nämns i 39 § och 40 §.

Enligt 25 § i Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier ska de olika högskolorna utforma detaljerade bestämmelser om anordnandet av tentamenstillfällen. Högskolorna har också utfärdat anvisningar för handläggningen av förseelser mot tentamensreglerna.

Enligt 2 § i Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier avses med studieprestation alla prestationer som bedöms separat, dvs. lärdomsprov, kurser och delstudieprestationer.

2 De etiska reglerna och studierna

2.1 God vetenskaplig praxis och god konstnärlig praxis

Aalto-universitetet har förbundit sig att iaktta Forskningsetiska delegationens anvisningar ”God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den”. Enligt anvisningarna: En förutsättning för att den vetenskapliga forskningen ska vara etiskt godtagbar och tillförlitlig och dess resultat trovärdiga är att forskningen bedrivs i enlighet med god forskningspraxis (good scientific practice). (Forskningsetiska delegationen (TENK) 2002, s. 3, ersatt 1.3.2013 med Forskningsetiska delegationen 2012: God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den i Finland 2012)

Forskningsetiska delegationen har definierat vad som kännetecknar god vetenskaplig praxis. Det är bland annat att

  1. iaktta forskningssamfundets verksamhetssätt,
  2. tillämpa vetenskapliga kriterier och etiskt hållbara metoder samt vetenskaplig öppenhet vid publicering,
  3. respektera andras arbete och resultat,
  4. iaktta noggrannhet och hög nivå vid dokumentering,
  5. definiera rättigheter och skyldigheter för forskningsgruppens medlemmar,
  6. iaktta öppenhet om finansiering och övrig bundenhet,
  7. iaktta god förvaltningspraxis,
  8. ta hänsyn till jäv,
  9. 9. behövliga forskningstillstånd och etisk förhandsutvärdering inom vissa områden. 

Ovan nämnda kännetecken finns i sin helhet i Forskningsetiska delegationens anvisningar. (Forskningsetiska delegationen (TENK) 2002, s. 3 och 2012, s. 6. Se kommentaren ovan. Punkterna 8–9 har tillagts med anledning av anvisningarna 2012)

God konstnärlig praxis innehåller i stort sett samma element som god vetenskaplig praxis. Både forskare och konstnärer har som samhällsmedborgare moraliskt ansvar för sina verk. Forskares eller konstnärers verksamhet ska inte enbart granskas ur ett vetenskapligt eller konstnärligt perspektiv. (Laiho 2009)

2.2 God praxis i studierna

Forskningsetiska delegationens anvisningar gäller förutom forskning också undervisning och studier i tillämpliga delar. Bland studerandena är det i synnerhet de på forskarnivå som ska sätta sig in i dem.  Den vetenskapliga etiken gäller dock hela universitetssamfundet samt alla dem som avlägger examen och övriga studerande.Enligt förordningen om universitetsexamina (794/2004) ska studerande inom påbyggnadsutbildning (forskarutbildning) bland annat uppnå förmåga att inom sitt forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder samt skapa ny vetenskaplig kunskap. Målet för forskarutbildningen inom det konstindustriella området kan dessutom vara att studeranden ska uppnå förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.  Enligt förordningen om universitetsexamina ingår i målen för magisterexamen förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och krävande konstnärligt arbete, samt färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig forskarutbildning.  Enligt förordningen om universitetsexamina är ett av målen för kandidatexamen att ge studeranden förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt eller för konstnärligt arbete. Den utbildning som leder till både kandidat- och magisterexamen grundas på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området. Även studerande på kandidat- och magisternivå ska sätta sig in i god vetenskaplig praxis och/eller god praxis inom det konstnärliga området samt respektera dessa i sina studier.

2.3 Främjande av god praxis i studierna

Främjande av god praxis ska iakttas i arbetet med undervisningsplanen på ett sådant sätt att det inom ramen för varje examen ingår minst ett introduktionsmoment där god praxis inom det aktuella området samt universitetets etiska regler för studier behandlas, eller att de studerande klart och tydligt meddelas var de kan hämta information om dessa frågor. Aalto-universitetet ska se till att grundläggande information är tillgänglig för studerande och lärare även utanför de kurser som berörs av frågan.

Enligt de allmänna reglerna för undervisning och studier ska läraren utforma sin undervisning och handledningen av de studerande så att de studerande får instruktioner om tillåtna studiemetoder och så att möjligheten att använda förbjudna metoder begränsas. Målet är att lära ut god praxis och förebygga förseelser. Läraren ska planera sin undervisning och sina uppgifter ur lärandets perspektiv. Lärandet främjas till exempel av att uppgifterna planeras så att det är svårt att svara på dem genom att plagiera. (Se Carroll 2007 s. 33-40 ”Designing courses for deterring plagiarism” och s. 41-48 “Using assessment to deter plagiarism”) Läraren har skäl att särskilt fästa uppmärksamhet vid anvisningarna för grupparbeten så att de tillåtna gränserna för samarbete är tydliga för de studerande. Läraren ska omedelbart ingripa om han eller hon upptäcker avvikelser från god praxis. Läraren ska på fråga från studerande ge anvisningar om god praxis.

Aalto-universitetets studerande ska förbinda sig att följa de etiska reglerna för studier. Studeranden förutsätts följa lag och redan vid inträdet till universitetet vara medveten om de grundläggande principerna om vad som inte är tillåtet (bl.a. att fuska vid tentamina, plagiera, att göra en studieprestation istället för en annan). Enligt de allmänna reglerna för undervisning och studier ska studeranden iaktta de anvisningar som getts för tentamenstillfällen och utförande av studieprestationer. Studeranden ska bekanta sig med tillgängliga instruktioner och be om handledning i oklara fall. I sista hand är studeranden själv ansvarig för sitt lärande och sin kännedom om vad som är tillåten praxis. Okunnighet duger inte som förklaring när det finns tillgänglig information.

3 Förseelser mot de etiska reglerna

3.1 De olika typerna av förseelser

Förseelser mot de etiska reglerna för studier eller god praxis är försummelse av god vetenskaplig eller konstnärlig praxis samt den allvarligare handlingen oredlighet eller fusk.

3.2 Försummelse av god vetenskaplig eller konstnärlig praxis

De olika formerna av försummelse av god vetenskaplig praxis samt oredlighet behandlas i Forskningsetiska delegationens anvisningar. God konstnärlig praxis definieras inte särskilt. Nedan åskådliggörs med utgångspunkt i forskningspraxis försummelse i vetenskaplig och konstnärlig verksamhet.

Med försummelse avses grov underlåtenhet och vårdslöshet i det vetenskapliga eller konstnärliga forskandet och skapandet av verk. Att till exempel försöka förminska andra medverkandens andel i publikationer, bristfälliga hänvisningar till tidigare verk och vårdslös användning av dem eller av de i bruk tagna metoderna samt vilseledande rapportering kan räknas som försummelser. Till försummelser räknas också det att samma resultat publiceras flera gånger på ett sätt som ger sken av att resultaten skulle vara nya (självplagiering) (Forskningsetiska delegationen (TENK) 2012, s. 9.) Försummelse kan också vara en handling som bryter mot god sed, som mobbning eller diskriminering. Försummelse är också att nonchalera att sätta sig in i det egna arbetets möjliga konsekvenser.

Självplagiering (eng. autoplagiarism)

Med självplagiering avses att återanvända egna arbeten i nya studieprestationer. Här försöker man inte presentera någon annans arbete som sitt eget utan man använder sina tidigare studieprestationer på nytt, utan att tala om det. Om man använder sina egna verk (texter, bilder, mönster e.d.) på nytt ska man utöver originalkällorna också referera till sina egna tidigare arbeten. Att plagiera sig själv med avsikt eller omfattande självplagiering kan betraktas som fusk. När en studerande fortsätter med ett ämne som ingår i ett lärdomsprov han eller hon avfattat för en lägre examen bör han eller hon hänvisa till sitt tidigare lärdomsprov i enlighet med vad som är god praxis inom området och enligt lärarens anvisningar.

3.3 Oredligt förfarande vid studier

Fusk, dvs. oredlighet, i studierna innebär framför allt en avsiktlig, ohederlig gärning eller metod med avsikt att ge en felaktig bild av det som man själv eller någon annan kan. För studierna finns dessutom tentamensregler för kunskapstestningen och att bryta mot dessa betraktas som fusk. De olika formerna av oredlighet i vetenskaplig verksamhet behandlas i Forskningsetiska delegationens anvisningar. Fabricering, förfalskning och plagiering är oredlighet, och också i studierna är detta fusk.   Nedan beskrivs olika former av fusk med avseende på studier.

Tentamensfusk (eng. cheating on exam)

Med tentamensfusk, eller mer allmänt, luntning, avses att tillgripa otillåtna medel eller hjälpmedel i en tentamen. Det är också fusk att försöka lunta.

Plagiering (eng. plagiarism)

Plagiering är att som sitt eget arbete lägga fram en forskningsplan, ett manuskript, en artikel eller någon annan text eller del därav, en visuell framställning eller en översättning som någon annan tagit fram (Forskningsetiska delegationen (TENK) 2012, s. 9). Plagiering i vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet kan dessutom vara att utan lov låna ett mönster, en programkod, ett visuellt eller auditivt eller vilket annat verk som helst. Både direkt kopiering och omarbetad kopiering innebär plagiering (Forskningsetiska delegationen (TENK) 2012, s. 9).

I det vetenskapliga och konstnärliga arbetet drar man nytta av tidigare forskning och konstverk. Att känna till det som åstadkommits inom ett område visar att man är kunnig. Att på ett korrekt sätt kunna referera till källmaterial är ett grundläggande krav i studieprestationer på universitetsnivå. Dessutom ska upphovsmannen bidra med en egen insats. En slavisk efterbildning innebär sällan att man har den kunskap som krävs på universitetsnivå. Vid reproduktion av andras verk blir det fusk när man försöker dölja den använda källan eller omfattningen av lånet bakom till exempel vilseledande referenser eller genom att helt utelämna dem.

Tillåtna citat omfattas också av upphovsrättslagens 22 § om citaträtt. Enligt den får man ur offentliggjorda verk göra citat i överensstämmelse med god sed i den omfattning som motiveras av ändamålet. Citaten får alltså inte vara alltför långa i förhållande till ändamålet, men inte heller alltför korta.  Syftet med citaträtten är att var och en ska ha möjlighet att kommentera och kritisera offentliggjorda verk, men citatet måste ha ett rimligt ändamål, som kritik av källtexten eller som stöd för de egna argumenten (Mäkinen 2006, s. 160). Det är också tillåtet att citera bilder för att till exempel åskådliggöra texter till övningsuppgifter och lärdomsprov med angivande av bildkälla och bildens upphovsman. Enligt 25 § i upphovsrättslagen får bilder av offentliggjorda konstverk och fotografier återges i anslutning till texten i vetenskapliga framställningar. Obs! Denna punkt i upphovsrättslagen gäller endast för offentliggjorda verk, men inte heller icke offentliggjorda verk får plagieras.  I övrigt får man inte heller presentera upphovsrättsligt fritt material som gjorts av andra som sitt eget.

Nedan listas några av de vanligaste formerna av plagiering i studieprestationer. Listan är inte uttömmande, därför ska studeranden i oklara fall fråga sin lärare om det korrekta förfaringssättet. De anvisningar som ges av läraren ska följas. Observera att för undvikande av plagiering är det viktigt att såväl ange källorna som att markera citaten samt att citaten är av lämplig längd.

- citat eller ordagranna lån utan att detta klart och tydligt anges

När man använder direkta citat ska det uttryckligen framgå att det rör sig om ett citat och inte författarens egen text. Man kan visa att det är ett citat till exempel genom citattecken och dessutom ange källan. Det ska stå klart för läsaren vilken del av arbetet som är upphovsmannens eget och vad som är citerat (Se också Carroll 2007 s. 18). Det viktiga är alltså att andras texter, bilder, programkoder eller andra verk inte får framställas som ens egna.

- källtexten ändras lite, till exempel ändras ett par ord eller ordföljder

Plagiering är att presentera någon annans texter, bilder, programkoder eller andra verk som sina egna. Om bara några ord eller ordföljder har ändrats är texten inte upphovsmannens egen, dvs. ett resultat av hans eller hennes eget tänkande. Även att till exempel exakt följa en annans argumentation eller en texts uppbyggnad kan vara plagiering.

- brister i referenstekniken

Referenstekniken ska vara sådan att citatet tydligt skiljer sig från författarens egen text (t.ex. kursiv eller citattecken (”)) och den citerade delens källa ska vara tydligt angiven på det ställe där citatet används. Av tradition används olika referenstekniker inom olika områden. Källreferenserna ska vara listade på ett sådant sätt att även andra med utgångspunkt i den kan hitta samma originalkälla.

- klippa och klistra (eng. copy-paste)

Det material som finns på internet underlättar informationssökningen men det är värt att minnas att det även här är frågan om texter som någon annan har skapat eller om andras verk. Även när man använder internetkällor ska man följa anvisningarna för god vetenskaplig praxis. Olika referenstekniker har olika sätt att ange internetkällor i källförteckningen, där det i allmänhet förutom publikationsdatum även står referensdatum.

- direktöversättning av en originaltext utan att ange att det är ett direktcitat

En ordagrann översättning av en källtext eller att bara ändra den lite på målspråket kan också vara plagiering. Källan ska anges, även om texten översätts till ett annat språk.

- samarbete som strider mot reglerna (eng. collusion)

Med regelstridigt samarbete menas ett arbete som utförts tillsammans med någon annan eller andra men som framställs som om det gjorts av en enda person utan hjälp. Eventuella medhjälpare och deras andel till exempel i ett lärdomsprov ska anges. (Carroll 2007 s. 18) Det kan också vara regelstridigt samarbete när man först har diskuterat med en annan studerande om en inlämningsuppgift och båda sedan själva lämnar in uppgiften som sin egen med hjälp av texten som man skrivit tillsammans. Ofta är det tillåtet att diskutera uppgiften med någon annan, men om det rör sig om ett individuellt arbete ska man utföra den experimentella delen och rapporteringen själv.

Självplagiering (eng. autoplagiarism), dvs. försummelse att iaktta god vetenskaplig praxis

I allvarliga fall kan återgivande av egna studieprestationer med sken av att de är nya resultat betraktas som fusk. Att till exempel presentera ett lärdomsprov som gjorts för en tidigare examen som ett nytt lärdomsprov (i omarbetad form eller i översättning) för en annan examen utan att nämna källan kan anses vara fusk.

Fabricering (eng. fabrication)

Fabricering är att presentera påhittade observationer eller resultat för vetenskapssamfundet (Forskningsetiska delegationen (TENK) 2012, s. 8). Fabricering av studieprestation kan till exempel vara att avsiktligt presentera en felaktig slutsats som korrekt.

Förfalskning (eng. misrepresentation, falsification) av observationer

Med förfalskning av observationer avses att avsiktligt bearbeta eller presentera originalobservationer så att det resultat som grundar sig på dem förvrängs (Forskningsetiska delegationen 2012). I den konstnärliga verksamheten innebär detta till exempel att under arbetsprocessens gång avsiktligt förvränga observationer. På teknikens område kan förfalskning vara att avsiktligt presentera arbetsresultat så att det uppstår en felaktig bild av funktionen hos tekniska lösningar. I studiesammanhang är fabricering och förfalskning av observationer former av fusk som kan komma fram i till exempel det redovisnings- och forskningsarbete som hör till studierna.

Stöld (eng. misappropriation)

Med stöld avses obehörig presentation eller utnyttjande i eget namn av en annans forskningsresultat, forskningside´, forskningsplan, forskningsobservationer eller forskningsmaterial (Forskningsetiska delegationen 2012, s. 9). Stöld kan till exempel komma fram vid grupparbete. När det gäller konstnärlig verksamhet är det också stöld att till exempel i ett kollektivt projekt lägga fram någon annans verk i sitt eget namn.

4 Handläggning av förseelser samt påföljder

4.1 Påföljder

Studerandens studieprestation kan lämnas utan bedömning om han eller hon anses ha brutit mot de etiska reglerna vid utförandet av prestationen. Om studeranden får en disciplinär bestraffning på grund av fusk i samband med en studieprestation lämnas studieprestationen utan akademisk utvärdering och underkänns i sin helhet.   En studieprestation som har utförts så att det bryter mot de etiska reglerna blir i allmänhet också i övrigt underkänd, eftersom en prestation av detta slag inte tyder på den kompetens som krävs. Om försök till fusk kommer fram under ett tentamenstillfälle kan en övervakare avbryta tentamen för den studerande det gäller.

En studerande kan inte hindras att delta i en kurs eller utförandet av en studieprestation enbart på grund av förseelse mot de etiska reglerna när en möjlighet till avläggande av kursen eller studieprestation ordnas följande gång. Om en tentamen eller en annan studieprestation har underkänts eller lämnats utan bedömning på sakliga grunder är läraren dock inte förpliktad att vidta några särskilda åtgärder för att studeranden ska kunna utföra en ny studieprestation. I praktiken kan en delstudieprestation, som lämnas utan bedömning eller underkänns, och som är en av förutsättningarna för avläggande av en kurs, leda till att hela kursen underkänns. Enligt 45 § i universitetslagen kan en studerande som gjort sig skyldig till en förseelse mot universitetets undervisnings- eller forskningsverksamhet eller i övrigt bryter mot ordningen vid universitetet bestraffas med en varning eller avstängning för en viss tid, högst ett år.  Även en studerande som hjälpt en annan studerande att fuska kan bestraffas disciplinärt.

En misstanke om fusk som uppkommer först efter att studieprestationen har bedömts eller räknats till godo kan leda till att det tidigare beslutet rättas till och till disciplinära åtgärder.

4.2 Tillämpning av Forskningsetiska delegationens anvisningar

Forskningsetiska delegationens (TENK) anvisningar (GVP-anvisningar 2012) tillämpas också vid handläggning av misstankar om förseelser i samband med studieprestationer, oberoende av i vilket skede studeranden är i sina studier, om det samtidigt är fråga om misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis inom forskning. Ett förfarande i enlighet med GVP-anvisningarna ska tillämpas för handläggning av misstankar om förseelser som gäller godkända och/eller publicerade lärdomsprov för magisterexamen och forskarexamina. (Forskningsetiska delegationen 2012, s. 10) Ett utredningsförfarande i enlighet med GVP-anvisningarna tillämpas också på handläggningen av sådana misstankar om förseelse som gäller en licentiat- eller doktorsavhandling som lämnas för granskning eller godkännande av en studerande. I övrigt tillämpas i det skede som ett lärdomsprov för magisterexamen eller för forskarstudier är under arbete ett förfarande i enlighet med GVP-anvisningarna endast ifall den misstänkta studeranden själv yrkar på det eller om det på annat sätt gäller en misstanke om förseelse mot god vetenskaplig praxis enligt GVP-anvisningarna.

Om misstanken om förseelse gäller ett opublicerat lärdomsprov för magisterexamen, som lämnats in för godkännande, måste studeranden i samband med att saken utreds tillfrågas om han eller hon istället för en handläggning i enlighet med dessa regler kräver ett utredningsförfarande i enlighet med GVP-anvisningarna. Beslut om godkännande av lärdomsprovet fattas först sedan misstanken om förseelse har utretts.

I alla andra fall som gäller studier följs anvisningarna nedan.

4.3 Studerandes rättsskydd

När en studerandes förseelser utreds ska god förvaltningspraxis iakttas. Det är särskilt viktigt att ärendet behandlas utan onödigt dröjsmål och att studeranden får tillfälle att bli hörd innan beslut om påföljd fattas. Studeranden ska beredas möjlighet att ta med en stödperson till personlig utfrågning, enskilt samtal eller något annat på universitets initiativ anordnat möte för handläggningen av ärendet. Misstanke om fusk ska inte handläggas offentligt. Under handläggningsskedet ska misstanken endast, utöver parterna själva, delges de personer vars arbetsuppgifter den berör eller av vilka ytterligare klargöranden kan fås. Studeranden ska informeras om hur utredningen av ärendet fortskrider.

4.4 Förfarande

Lärare

Med lärare avses här kursansvarig lärare eller examinator/övervakare/ansvarig professor för lärdomsprovet eller handledare/ansvarig för studieprestationen eller studiehelheten eller personen eller instansen som beslutar om godkännande av ansökningar om tillgodoräknande av studiehelheter eller studier.  Misstanke om förseelse i ett ärende som gäller tillgodoräknande handläggs i tillämpliga delar på samma sätt som en misstanke om förseelse som gäller studieprestation.

Läraren ska anmäla en misstanke om förseelse han eller hon har iakttagit till den som utreder förseelsefall vid sin egen högskola. I oklara fall ska läraren informera först studeranden om en misstänkt iakttagelse och ge honom eller henne en möjlighet att förklara sig skriftligt eller muntligt.  Om det enligt lärarens bedömning på sin höjd är fråga om slarv eller oförstånd hos studeranden ger läraren anvisningar om hur han eller hon ska gå till väga på rätt sätt. Läraren kan, beroende på situationen, exempelvis underkänna studieprestationen eller returnera den till studeranden för korrigering. Läraren får inte underkänna studieprestationen på basis av en misstanke om fusk och inte heller får en anteckning om fusk registreras i studerandens mapp om inte dekanus, rektor eller styrelsen har konstaterat fusk vid en utredning i enlighet med dessa regler. Om eventuell försummelse av god vetenskaplig praxis eller fusk inte kan uteslutas ska läraren informera sin observation till den person som utreder förseelser. Läraren ska lämna sin egen redogörelse för ärendet skriftligt till utredaren. Man avvaktar då med bedömningen av studieprestationen tills ärendet utretts. Om studeranden efter utredningen konstateras ha förfarit försumligt vid utförandet av studieprestationen ska läraren underkänna studieprestationen som lämnats in för bedömning. Man kan ansöka om rättelse av en underkänd studieprestation på samma sätt som för varje bedömning av en studieprestation.

Även om en utredning av misstanke om fusk är pågående för en studerande ska läraren bedöma de andra studerandenas studieprestationer enligt den i reglerna fastställda tidsfristen.

Även ledaren för ett utbildningsprogram eller annan person i vars arbetsuppgifter det ingår att utvärdera förutsättningarna för beviljande av examen ska meddela de misstankar om förseelser som han eller hon har observerat till utredaren.

Övervakarna vid tentamenstillfällen

Övervakarna ska ta itu med sådana misstänkta fuskförsök eller annan verksamhet som bryter mot anvisningarna för tentamenstillfället som de observerar vid tentamenstillfället.  I tentamensprotokollet antecknar han eller hon det inträffade, studerandens förklaring och vilka åtgärder som vidtagits. Tentamensövervakaren underrättar alltid en utredare om misstänkt fusk som observerats under tentamenstillfället.  Tentamensövervakaren lämnar i samband med anmälan en skriftlig rapport om det inträffade.

Utredare

Utredaren är högskolans chef för studieärenden eller någon annan av högskolans sakkunniga i studieförvaltningsfrågor som av högskolan fått i uppgift att reda ut förseelsefall. I utredningsarbetet ingår rådgivning till läraren och de andra parterna om förfaringssätten, insamlandet av material för utredningar och annan dokumentation, att höra studeranden och ordna ett enskilt samtal, att informera parterna och att bereda ärendet för dekanus. Utredningen görs i den högskola där den misstänkta förseelsen har ägt rum.

Dekanus

Dekanus beslutar om de fortsatta åtgärderna utgående från den redogörelse som utredaren bereder. Dekanus kan överföra sin befogenhet till en person som han eller hon förordnar på det sätt som föreskrivs i Aalto-universitetets instruktion.  I det fallet tillämpas reglerna som gäller för dekanus beslut och åtgärder på besluten och åtgärderna som personen som dekanus förordnat fattar och vidtar.

Dekanus kan kalla den studerande till ett enskilt samtal, oberoende av vilka andra åtgärder han eller hon vidtar.

Om dekanus på basis av utredningen anser att det är frågan om en ogrundad misstanke eller en lindrig förseelse, returnerar dekanus studieprestationen till läraren för bedömning. I samband med att han eller hon returnerar studieprestationen tar dekanus ställning till om prestationen kan tas in för akademisk utvärdering eller om den måste underkännas på grund av fusk. Om dekanus anser att studeranden har förfarit oredligt och om förseelsen inte kan anses vara lindrig, beslutar dekanus om inledande av disciplinärt förfarande.   Vid prövningen ska åtminstone beaktas om det är frågan om en upprepad gärning och om gärningen är allvarlig. Ett disciplinärt förfarande inleds i och med att dekanus i enlighet med universitetslagen meddelar studeranden vad han eller hon misstänks för. Eventuella disciplinära påföljder ska även framgå av meddelandet. Studeranden ska beredas möjlighet att bli hörd med anledning av meddelandet. Om dekanus beslutar inleda ett disciplinärt förfarande måste ärendet föras till rektorn för beslut även i de fall där dekanus inte yrkar på bestraffning på basis av det samlade materialet.

Dekanus ska för rektor enligt Forskningsetiska delegationens anvisningar föreslå inledande av en förundersökning om det enligt dekanus prövning har begåtts en förseelse i forskningssammanhang. Då inleds det disciplinära förfarandet tidigast efter avslutad förundersökning.

Rektor

Rektor beslutar om ett förfarande i enlighet med Forskningsetiska delegationens anvisningar ska tillämpas på ärendet och en förundersökning inledas, även i de fall där dekanus inte har yrkat på det.

Rektor beslutar om varningar i enlighet med universitetslagen. Om en varning måste betraktas som en alltför lindrig påföljd, föreslår rektor för styrelsen att studeranden avstängs på viss tid.

När rektor behandlat ärendet återställer rektorn eller styrelsen studieprestationen till läraren för bedömning. I samband med återställandet tar rektor ställning till om studieprestationen kan utvärderas akademiskt eller om den måste underkännas på grund av oredlighet.

4.5 Handläggningsdokumentens offentlighet och lagring

Vid det enskilda samtal som ordnats av dekanus ska föras protokoll som ska undertecknas av deltagarna.  Utredningsmaterialet ska bifogas protokollet. Protokoll ska föras även om studeranden uteblir från mötet eller avstår från att svara. Protokollet och dekanus beslut om de fortsatta åtgärderna ska bevaras i studerandens mapp tills hans eller hennes studierättigheter upphör med anledning av examen eller avstående från studierna eller tills mappen av annan orsak flyttas till arkivet. Förutom studeranden delges dekanus beslut om de fortsatta åtgärderna även läraren i fråga samt, om det behövs, eventuella andra parter i ärendet.

Beslut om varning och tidsbegränsat avskiljande från studierna kopieras och arkiveras samt läggs i studerandens mapp. Förutom den studerande ges beslutet även dekanus, utredaren, läraren i fråga samt om det behövs eventuella andra parter i ärendet för kännedom. Beslutet delas ut för kännedom även till dekanus för studerandens högskola och utredaren, ifall studeranden studerar vid en annan av Aalto-universitetets högskolor.

4.6 Meddelande till partneruniversitet

En föreskrift om anmälning av förseelser mot de etiska reglerna ska som huvudregel ingå i alla nya avtal om utbyte, dubbelexamina o.d. avtal. Om en utbytesstudent eller någon motsvarande studerande som studerar enligt avtal vid Aalto-universitetet får en bestraffning som avses i universitetslagen kan studerandens hemuniversitet underrättas även utan att bestämmelsen finns inskriven i avtalet. På samma sätt kan partneruniversitetet underrättas om en studerande som avlägger dubbla examina får en bestraffning. Utfärdaren av bestraffningen beslutar om universiteten ska underrättas.
Partneruniversitetet eller någon annan part som anges i avtalet kan underrättas om förseelse mot de etiska reglerna även medan ärendet utreds eller när bestraffning enligt universitetslagen inte utgår, om studeranden senast innan förseelsen har ägt rum har informerats om att förseelser anmäls till partneruniversitetet. Då beslutar dekanus om parterna ska underrättas.

5 Elektronisk plagiatkontroll

5.1 Aalto-universitetets elektroniska system

Vid Aalto-universitetet finns ett elektroniskt system som identifierar överensstämmelser mellan skrivna texter. På så sätt gör systemet det möjligt att identifiera plagiat. Alla lärare kan använda systemet som ett verktyg för att underlätta granskningen av originalkällor vid handledningen och bedömningen. Även eventuella mellanutvärderingar ingår i handledningen och bedömningen. Läraren som ansvarar för bedömningen av studieprestationerna som gäller en kurs (kursansvarig lärare) ansvarar för att systemet används enligt anvisningarna och för tolkningen av analysrapporterna (rapporterna med information om originalkällor). Vid användningen av det elektroniska systemet vid handledningen och bedömningen av lärdomsprov ska samma principer som gäller övriga studieprestationer tillämpas till den del de har relevans.

5.2 Användningen av Aalto-universitetets elektroniska system vid handledningen och bedömningen av studieprestationer

Systemet kan användas på en kurs som ett verktyg för handledningen och bedömningen av studieprestationerna. Målet är att tyngdpunkten för användningen av systemet läggs vid handledningsskedet och att de studerande erbjuds möjlighet att självständigt använda systemet i det skede de utarbetar sina studieprestationer, innan prestationerna lämnas in för bedömning. Läraren bör informera om att systemet kommer att användas på kursen och utnyttja systemet opartiskt för alla kursdeltagares studieprestationer. Användningen av systemet för handledning och bedömning inkluderar alltid en av läraren utförd tolkning av analysrapporten. Om studeranden ges möjlighet att använda systemet självständigt i samband med att han eller hon utför studieprestationen, ska studeranden också beredas möjlighet att få ta del av lärarens tolkning av rapporten som systemet producerar. 

Även om systemet inte utnyttjas på kursen på något annat sätt kan läraren använda det som verktyg i enskilda fall för att utvärdera studieprestationer, om läraren misstänker eventuell plagiering.

Om läraren utgående från tolkningen av analysrapporten misstänker en förseelse mot de etiska reglerna, är förfarandet identiskt med det som tillämpas även i andra fall av förseelser mot de etiska reglerna. Det är tillrådligt att läraren alltid går igenom analysrapporten tillsammans med studeranden innan kontakt tas med utredaren.

5.3    Studerandens rättigheter och skyldigheter

Plagiatkontrollen är en del av utvärderingen och bedömningen av studieprestationerna. Studeranden kan inte neka till att systemet används för kontroll av hans eller hennes studieprestation om han eller hon vill få sin studieprestation bedömd. Studeranden ska för utvärdering och bedömning av sin studieprestation på begäran lämna in prestationen i elektronisk form genom systemet.

Det behövs inget samtycke av studeranden för att temporärt spara en studieprestation i systemet, när prestationen har lämnats till läraren för utvärdering, för bedömning eller när studieprestationen redan har bedömts. Studerandens samtycke krävs däremot för bestående lagring av studieprestationen i systemets jämförelsedatabas.

5.4 Offentlighet och förvaring av analysrapporter från Aalto-universitetets elektroniska system

Analysrapporterna (rapporterna med information om originalkällorna) gällande lärdomsprov som lämnats in för godkännande bevaras på samma sätt som lärdomsproven, såvida inte annat föreskrivs i regler och bestämmelser om arkivering. Om misstankar om plagiering eller andra förseelser mot de etiska reglerna har riktats mot en studieprestation och håller på att utredas vid universitetet, ska analysrapporten sparas på samma sätt det övriga utredningsmaterialet i ärendet. Offentligheten av innehållet i analysrapporten bestäms på samma sätt som för respektive studieprestation. Studeranden har på begäran rätt att få veta av läraren om en analysrapport har tagits ut gällande hans eller hennes studieprestation och ta del av rapporten på samma sätt som studeranden har rätt att ta del av sina studieprestationer. Analysrapporten över en studieprestation ska på eget initiativ ges till den studerande som skrivit studieprestationen, såvida rapporten kommer att utgöra en del av handläggningsmaterialet kring en misstanke om förseelse som riktas på studeranden eller någon annan person.

Länkar, ytterligare information

Forskningsetiska delegationen, God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland 2012, http://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf

Upphovsrättslagen, http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1961/19610404

Litteratur

Hallamaa, Jaana toim. - Irma Sorvali toim. Launis Veikko toim. - Lötjönen Salla toim.: Etiikkaa ihmistieteille, SKS 2006, Tutkimuseettisen neuvottelukunnan julkaisuja

Pekka Räsänen - Anu-Hanna Anttila - Harri Melin (toim.) Tutkimus menetelmien pyörteissä, PS- Kustannus, 2005

Kuula, Arja: Tutkimusetiikka: aineistojen hankinta, käyttö ja säilytys, Vastapaino, 2006

Mäkinen, Olli: Tutkimusetiikan ABC, Tammi 2006

Källor

  • Forskningsetiska delegationen 2002: Forskningsetiska delegationen: God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den, 2002  (pdf)  http://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/Hyva_Tieteellinen_SVE.pdf
  • Forskningsetiska delegationen 2012: Forskningsetiska delegationen: God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i Finland. Forskningsetiska delegationens anvisningar 2012 (pdf) (på finska, svenska och engelska) http://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf
  • Laiho 2009:
    Laiho, Hemmo ”Taiteen etiikka” utgiven 19.1.2009 http://filosofia.fi/node/4178 (11.2.2011)
  • Carroll 2007:
    Carroll, Jude: A Handbook for Deterring Plagiarism in Higher Education, Second Edition, Oxford Centre for Staff and Learning Development2007Mäkinen 2006:
  • Mäkinen, Olli: Tutkimusetiikan ABC, Tammi 2006