Suomeksi | In English

Examensstadgan för lägre och högre högskoleexamen trädde i kraft 1.8.2021 och ersatte högskolornas egna examensstadgor.


Godkänd i den akademiska kommittén för elektroteknik 28.5.2018.

Ändrad 6§ ja 10§ godkänd i den Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden 19.5.2020. Beslutet träder i kraft 1.8.2020.


I Allmänna bestämmelser

1 § Uppgift

Aalto-universitetets högskola för elektroteknik, nedan högskolan, verkar inom det teknisk-vetenskapliga utbildningsområdet som en enhet i enlighet med 3 § i Aalto-högskolestiftelsens stadgar. Högskolan bedriver vetenskaplig forskning inom sina ämnesområden och erbjuder till forskningen anknuten högre undervisning som leder till en examen samt stödjer fortbildningen vid Aalto-universitetet inom sina ämnesområden och den offentliga servicen i enlighet med Aalto-universitetets strategiska riktlinjer. Högskolan har särskilt i uppgift att bygga en vetenskaplig grund för förnyelsen av tekniken inom sina respektive områden, att förnya tekniken i anslutning till områdena och att utbilda experter som har visioner. Högskolan ska utföra sina uppgifter i tät växelverkan med de övriga högskolorna inom Aalto-universitetet.

Vid högskolan ges grund-, forskar- och vuxenutbildning.

Vid högskolan kan avläggas examina enligt 2 § samt bedrivas fristående studier och avläggas studiehelheter som inte hör till examina.

2 § Examina

Vid högskolan kan avläggas

  1. teknologie kandidatexamen som lägre högskoleexamen;
  2. diplomingenjörsexamen som högre högskoleexamen;
  3. teknologie licentiatexamen och teknologie doktorsexamen som forskarexamina.

Examina avläggs på det sätt som föreskrivs om universitetsexamina i statsrådets förordning (794/2004) av den 19 augusti 2004 och dess senare ändringar (examensförordningen) och på det sätt som bestäms i Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier samt i denna stadga.

Som forskarexamina vid högskolan avläggs i regel teknologie doktorsexamina.

Forskarexamina avläggs i enlighet med Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier (OOS).

I denna examensstadga avses med lägre högskoleexamen endast lägre högskoleexamen som avläggs vid universitet och med högre högskoleexamen endast högre högskoleexamen som avläggs vid universitet.

3 § Ordnande av utbildning som leder till examen

Den utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamina planeras och ordnas i form av utbildningsprogram med inriktning på områden som kräver teknisk-vetenskaplig sakkunskap.

Utbildning som leder till examen kan genomföras i samarbete med en eller flera högskolor inom Aalto-universitetet eller med ett eller flera andra universitet.

4 § Antagning av studerande och studierätt

Studerande antas för att avlägga lägre eller högre högskolexamen eller forskarexamina på det sätt som särskilt föreskrivs om antagning av studerande.

Studerande som har antagits för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen kan inleda studierna för högre högskoleexamen när de först har avlagt kandidatexamen eller studier som ingår i kandidatexamen i en omfattning om minst 150 studiepoäng.

Studerande som inte har rätt att avlägga examen vid Aalto-universitetet kan avlägga fristående studier vid högskolan efter att först ha ansökt om rätt till fristående studier på det sätt som högskolan anger separat.

II Lägre högskoleexamen

5 § Målen för lägre högskoleexamen

Den utbildning som leder till teknologie kandidatexamen ska ge studeranden:

  1. omfattande insikter i utbildningsprogrammets grund- och huvudämnesstudier på ett teknisk-vetenskapligt område som är lätt att identifiera och internationellt känt;
  2. förutsättningar till vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt;
  3. förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för livslångt lärande;
  4. förmåga att tillämpa de inhämtade kunskaperna i arbetslivet samt
  5. tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning samt på praxis inom området i fråga.

De mål som beskrivs i första momentet preciseras i undervisningsplanen för respektive utbildningsprogram.

6 § Omfattningen och uppbyggnaden av lägre högskoleexamen

En lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng.

Studierna som leder till en lägre högskoleexamen består av:

  1. grundstudier (65–70 sp);
  2. studier i huvudämnet (60–65 sp);
  3. biämnesstudier (20–25 sp) samt
  4. fritt valbara studier (25–30 sp).

Den sammanlagda omfattningen av grundstudierna och huvudämnesstudierna ska vara 130 sp och den sammanlagda omfattningen av biämnesstudierna och de fritt valbara studierna 50 sp.

I huvudämnesstudierna ingår ett kandidatarbete (sammanlagt 10 studiepoäng).

7 § Avläggande av lägre högskoleexamen

För examen ska den studerande fullgöra de studier som avses i 6 §.

De studier som kommer att ingå i examen fastställs i den individuella studieplanen som görs upp i enlighet med examensfordringarna. 

Studeranden ska visa att han eller hon uppnått målen som ställs för examen, studierna och kandidatarbetet samt inhämtat språkkunskaperna enligt bestämmelserna i 13 §. Därtill ska studeranden avlägga ett mognadsprov.

8 § Lärdomsprov

Kandidatarbetet görs i anslutning till kandidatseminariet.

Kandidatarbetet görs på skolbildningsspråket om ett ämne som faller inom området för studerandens huvudämne. Med den för kandidatseminariet ansvariga lärarens samtycke får studeranden skriva arbetet även på något annat språk. En studerande som har fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska eller som har fått sin skolbildning utomlands kan skriva sitt kandidatarbete på engelska.

Kandidatarbetet är ett offentligt lärdomsprov. Arbetet ska finnas framlagt på högskolan.

Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter om kandidatarbetet och handläggningen av kandidatarbetet.

III Högre högskoleexamen

9 § Målen för högre högskoleexamen

Målet för utbildningen som leder till diplomingenjörsexamen är

  1. att göra studeranden grundligt förtrogen med området för huvudämnet inom utbildningsprogrammet och ge studeranden förutsättningar att förstå utmaningarna inom sitt område med hänsyn till såväl användarna som de tekniska och samhälleliga systemen och miljön;
  2. ge studeranden förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området;
  3. ge studeranden färdigheter för att självständigt tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder;
  4. ge förutsättningar för vetenskaplig forskarutbildning och
  5. ge studeranden sådana språkkunskaper och kommunikativa färdigheter som gör det möjligt att följa med den vetenskapliga utvecklingen och delta i den teknisk-vetenskapliga diskussionen inom sitt område.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning och praxis inom områden som kräver teknisk-vetenskaplig expertis.

10 § Omfattningen och uppbyggnaden av högre högskoleexamen

En högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng.

Studierna som leder till en högre högskoleexamen består av:

  1. fördjupade studier (85–95 sp) samt
  2. fritt valbara studier (25–35 sp).

(4.11.2013)

Studierna i huvudämnet ingår i de fördjupade studierna.

Ett obligatoriskt biämne (20–25 sp) kan ingå i utbildningsprogrammet. I det fallet är huvudämnets omfattning 40–45 sp. (4.11.2013)

I de fördjupade studierna ingår ett lärdomsprov (30 studiepoäng).

11 § Avläggande av högre högskoleexamen

För examen ska studeranden fullgöra de studier som nämns i 10 §.

De studier som kommer att ingå i examen fastställs i den individuella studieplanen som görs upp i enlighet med examensfordringarna.

Studeranden ska visa att han eller hon har uppnått målen som ställs för examen, studierna och lärdomsprovet samt inhämtat de språkkunskaper som avses i 13 §. Studeranden ska därtill skriva ett mognadsprov.

12 § Lärdomsprov

Diplomarbetet görs i ett ämne som anknyter till de fördjupade studierna inom utbildningsprogrammet. 

Anhållan om ämne för diplomarbetet kan göras efter att studeranden avlagt teknologie kandidatexamen och avlagt minst 45 studiepoäng av högre högskoleexamen.

Ämnet och språket fastställs av högskolan på ansökan av studeranden. Högskolan utser en examinator och en eller två handledare för diplomarbetet. Examinatorn ska vara medlem av professorskollegiet i enlighet med 16 § i instruktionen för Aalto-universitetet.  Av särskild anledning kan även någon annan professor i huvudsyssla vid högskolan eller en universitetslektor inom karriärsystemet eller äldre universitetslektor vara examinator. Handledaren för diplomarbetet ska ha minst högre högskoleexamen.

Den föreskrivna tiden för diplomarbetet är ett år. Om diplomarbetet inte lämnas in för granskning inom den utsatta tiden, förfaller ämnet och studeranden ska på nytt hos högskolan anhålla om ett ämne för diplomarbetet.

I diplomarbetet ingår ett seminarieföredrag eller en motsvarande presentation.

En skriftlig anhållan om bedömning och godkännande av diplomarbetet ska inlämnas till högskolan.

Diplomarbetet är ett offentligt lärdomsprov. Arbetet ska finnas framlagt på högskolan.

Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter om diplomarbetet och handläggningen av diplomarbetet.

IV Gemensamma regler för lägre och högre högskoleexamen

13 § Språkkunskaper

En studerande ska i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha inhämtat följande:

  1. Sådana kunskaper i finska och svenska som krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och som är nödvändiga med tanke på det egna området samt
  2. sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

En studerande som har fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska eller som har fått sin skolbildning utomlands ska i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat endast de språkkunskaper som förutsätts i 1 mom. 2 punkten.

Högskolan kan endast av särskild anledning helt eller delvis befria en studerande från de krav på språkkunskaper som fastställs i 1 mom.

Om högskolan befriat en studerande, som har antagits för att avlägga en lägre och högre högskoleexamen, från kravet på språkkunskaper enligt 1 mom. 1 punkten på basis av 2 mom. eller befriat studeranden från kravet att visa prov på kunskaper i ett inhemskt språk enligt samma mom., ska han eller hon avlägga språkstudier på minst 2 studiepoäng i ett fritt valbart språk.

14 § Påvisande av kunskaper i finska och svenska

De utmärkta muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs med stöd av 13 § 1 mom. 1 punkten och som är nödvändiga med tanke på det egna området visas genom att det skriftliga mognadsprovet i anslutning till diplomarbetet avläggs på det inhemska språk på vilket den studerande har fått sin skolbildning.

Om studeranden redan har visat sina språkkunskaper i ett mognadsprov för teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre visa sina kunskaper i mognadsprovet för högre högskoleexamen.

Sådana nöjaktiga muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs på basis av 13 § 1 mom. 1 punkten i examensstadgan och som är nödvändiga med tanke på det egna fackområdet kan visas genom att avlägga prov i det andra inhemska språket vid universitetet, en bestämd kurs i det andra inhemska språket eller motsvarande prov i det andra inhemska språket vid någon annan högskola eller något annat universitet. Om studeranden redan har visat sina språkkunskaper i samband med avläggande av teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre visa språkkunskaperna i samband med avläggande av högre högskoleexamen.

Högskolan bestämmer särskilt vilket språk som ska användas i mognadsprovet för sådana studerande som inte behöver påvisa de språkkunskaper som avses i 13 § 1 mom.

15 § Påvisande av kunskaper i främmande språk

En studerande ska visa sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett främmande språk som ingår i undervisningsplanen och som fyller kraven i 13 § 1 mom. 2 punkten.

De språkkunskaper som enligt föregående moment krävs av den studerande visas genom avläggande av en kurs eller flera kurser i det främmande språket.  I studierna läggs särskild vikt vid kunskaperna i utbildningsområdets språk. Om det vid högskolan finns ett särskilt prov för påvisande av språkkunskaper i ett visst främmande språk, kan de språkkunskaper som krävs visas helt eller delvis genom att avlägga provet. Om studeranden redan har visat sina språkkunskaper i samband med avläggande av teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre visa språkkunskaperna i samband med avläggande av högre högskoleexamen.

16 § Övriga bestämmelser

I lägre högskoleexamen kan ingå praktik som utvecklar sakkunskapen och i högre högskoleexamen praktik som fördjupar expertisen. Innehållet i och omfattningen av praktiken fastställs i undervisningsplanen.

V Särskilda bestämmelser

17 § Ledare för utbildningsprogram

Ledaren för ett utbildningsprogram svarar för planeringen, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av programmet.

18 § Undervisningsplan för utbildningsprogram

Undervisningsplanen är en helhetspresentation av målen för utbildningsprogrammet och de åtgärder genom vilka programmet fullföljs.

Undervisningsplanen ska omfatta åtminstone:

  1. lärandemålen för utbildningsprogrammet samt de vetenskapliga och professionella färdigheterna, 
  2. studiehelheterna inom utbildningsprogrammet och lärandemålen för dem samt
  3. namnet på varje kurs, omfattningen i studiepoäng, tidpunkter, lärandemål, väsentligt innehåll, undervisningsmetoder, undervisningsspråk, bedömningsmetoder, bedömningsskala, ansvarig lärare och ansvarig institution eller ansvarig enhet.

19 § Bedömning av studieprestationer

Vid bedömningen av studieprestationerna används de i undervisningsplanen fastställda bedömningsmetoderna. 

Om bedömningen enligt undervisningsplanen görs i form av ett skriftligt eller muntligt prov, ska möjlighet att avlägga provet ordnas åtminstone två gånger per år. För en kurs som utesluts ur undervisningsplanen ordnas prov åtminstone under det följande läsåret.

Högskolan kan förutsätta att studeranden deltar på nytt i undervisningen av en kurs, ifall studeranden två gånger har försökt avlägga kursen utan att få vitsordet godkänt.

Studeranden ska anmäla sig till ett prov en vecka innan provtillfället ordnas. Anmälan betraktas som deltagande i provet, om inte anmälan har annullerats innan provet börjar.

20 § Studiehandledning

Varje studerande som studerar för lägre eller högre högskoleexamen ska ha en av högskolan utnämnd tutorlärare som handledare för studierna. Tutorläraren ska ha en högre högskoleexamen.

Varje studerande ska som en del av handledningen göra upp en individuell studieplan (ISP) som fastställs av högskolan. ISP är en plan över studiernas innehåll, omfattning och längd som studeranden gör upp själv. ISP ska utarbetas utgående från undervisningsplanen.

Målet för studiehandledningen är att ge studeranden stöd vid val som gäller studierna, stöda studieframgången enligt den planerade tidtabellen samt karriärplaneringen.

21 § Tillgodoräknande av studier

Studerande får vid avläggande av examen räkna sig till godo motsvarande studier som de har fullgjort vid en annan högskola inom Aalto-universitetet eller vid ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. Högskolan beslutar om detta på basis av en skriftlig ansökan.

22 § Vitsord

I de lägre och högre högskoleexamina och i forskarexamina används för visade godkända insikter vitsorden 1–5.  Dessa vitsord används även för godkänt kandidatarbete och diplomarbete. Av grundad anledning kan dessutom vitsordet godkänd användas för visade godkända insikter i fråga om kurser för vilka detta har nämnts i undervisningsplanen.

Om studeranden genom sina studieprestationer gett bevis på synnerligen goda insikter och i sitt lärdomsprov särskild mognad och omdömesförmåga, kan i examensbetyget omnämnas att examen har avlagts med utmärkelse. Högskolan beslutar om huruvida omnämnandet ”med utmärkelse” eller ”med utmärkta insikter” ska ges. Omnämnandet kan ges om det med antalet studiepoäng vägda medeltalet för de kurser (exklusive lärdomsprovet) som hör till examen är 4,0 eller högre.

23 § Studieprestationers giltighet

Högst sju år gamla kurser eller studiehelheter kan innefattas i en lägre eller en högre högskoleexamen. Av grundad anledning kan högskolan besluta om en längre giltighetstid.

Obligatoriska språkstudier som ingår i examen föråldras inte.

24 § Ikraftträdande

Denna examensstadga träder i kraft den 1 augusti 2018.

25 § Övergångsbestämmelser

Den som antagits för att studera för både en lägre och en högre högskoleexamen innan denna examensstadga träder i kraft kan fram till den 31 oktober 2016 studera i den ordning som bestäms i examensstadgan av den 7 juni 2011 för Högskolan för elektroteknik. Därefter flyttas studeranden utan särskild ansökan över till att studera i enlighet med den examensstruktur som fastställs i denna examensstadga.

Programmet som leder till den högre högskoleexamen för dem som antagits för att studera för både en lägre och en högre högskoleexamen innan denna examensstadga träder i kraft fastställs i enlighet med denna examensstadga. De som inlett sina studier innan denna examensstadga träder i kraft flyttas över till att studera enligt det närmast motsvarande programmet som leder till högre högskoleexamen eller huvudämnet inom programmet.

Den som antagits för att studera för både en lägre och en högre högskoleexamen innan denna examensstadga träder i kraft kan på ansökan flytta över till att studera i enlighet med denna examensstadga på det sätt som högskolan bestämmer närmare.

De forskarstuderande som fått studierätt för filosofie doktorsexamen före 1.8.2013 kan avlägga filosofie doktorsexamen.