Suomeksi | In English

Välkommen till studieguiden för alla med ett annorlunda sätt att lära sig!

I guiden har vi samlat information om inlärningssvårigheter och sätt och metoder att handskas med dem och göra det lättare att lära sig.  Länkar till samarbetspartners ingår. I guiden behandlas:

  • Svårigheter att lära sig läsa och skriva samt svårigheter i matematik
  • Uppmärksamhetsstörningar
  • Aspergers syndrom
  • Spändhet
  • Mental hälsa

 När du läser guiden är det viktigt att komma ihåg att inlärning, dvs. lärande, som kognitiv process är lika för alla, men att olika individer lär sig på olika sätt.  Alla kan dra nytta av att fundera på sitt sätt att lära sig och sina studietekniker.

Inlärningssvårigheter innebär att sättet att lära sig samt att gestalta och processa kunskap är annorlunda. Inlärningssvårigheterna kan indelas i språkliga svårigheter, svårigheter med perception och gestaltning, svårigheter med koncentrationen och aktivitetskontrollen samt motoriska svårigheter. I guiden behandlar vi närmare de tre först nämnda. De kan även kallas för specifika inlärningssvårigheter. Kännetecknande för dem är att studerandens akademiska prestationer inte motsvarar inlärningskapaciteten, åldern eller begåvningen.

 Inlärningssvårigheter - Känner du igen dig i det följande?

Följande förteckning är summarisk. Du ska alltså förhålla dig med en viss reservation till den. Om du upplever att det i flera punkter på listan nämns sådant som verkar upprepas ofta under dina studier kunde det säkert vara bra att ta kontakt med antingen Studerandeservicen eller studiepsykologen.

Känner du igen dig i det följande?

  • Läsningen går långsamt. 
  • Främmande språk känns svåra
  • Det känns svårt att skriva
  • Matematik eller något delområde inom matematiken är svår och det är jobbigt att följa med undervisningen
  • Koncentrationen avleds mycket lätt av störningar
  • Det känns olustigt att läsa högt
  • Stavfelen är många
  • Raderna hoppar på pappret
  • Det är svårt att komma ihåg vad som är vänster och höger
  • Det är svårt att koncentera sig på uppgifter som tar lång tid
  • Det är svårt att gestalta, dvs. uppfatta saker och ting
  • Det är svårt att hålla tidtabeller
  • Det känns särskilt svårt att lära sig något utantill
  • Föremål tenderar att försvinna
  • Trots att du försöker känns studierna hela tiden svåra

Kända personer som haft inlärningssvårigheter

Följande personer (förhåll dig dock med en viss reservation till listan) har som barn antagligen haft inlärningssvårigheter i skolan. Exempelvis har proven inte gått på önskat sätt. De har ändå envist jobbat på och utvecklat metoder för att kompensera problemen.

  • Alvar Aalto
  • Hans Christian Andersen
  • Alexander Graham Bell
  • Werner von Braun
  • Charlie Chaplin
  • Charles Darwin
  • John Lennon
  • Louis Pasteur

Information och beskrivningar av kända personers inlärningssvårigheter hittar du med sökorden ”famous” och ”learning difficulty”.

 Dyslexi
Vad är dyslexi?

Dyslexi definieras som en specifik svårighet i att läsa och skriva. Dyslexi förekommer hos ca tio procent av befolkningen, bland vuxna är andelen sex procent. Ändå upplever omkring tio procent av de vuxna någon grad av problem då de läser. Läsningen går långsamt och tar oskäligt mycket tid, det blir lätt fel eller den text som lästs fastnar inte i huvudet hur du än försöker. Det leder till att tidtabellerna för studierna förlängs och studierna möjligen fördröjs, i synnerhet om det ingår mycket läsning. Lässvårigheter anses försvåra i synnerhet vuxna människors liv och arbete i moderna samhällen som vårt, där förändringarna är ständiga.

Hur tar sig svårigheterna uttryck?

Själva lässvårigheterna kommer fram i att det tar lång tid att läsa och skriva eller så att antalet fel är stort. Symptom är mycket likartade hos barn och vuxna, men kan vara mycket olika mellan olika individer. För en studerande på universitetsnivå kan svårigheterna rikta sig mot endast ett delområde av att läsa eller skriva. Läsningen blir långsammare eftersom det är svårt att upptäcka kärninnehållet i texten. Det gör också skrivandet långsammare, eftersom det blir svårare att skriva text och gestalta helheter och för att det är svårt att komma ihåg långa anvisningar på grund av svårigheter med arbetsminnet.

För en person med dyslexi blandas ljud och bokstäver i texten med varandra, bokstäverna byter plats eller saknas helt. Handstilen blir klumpig. Har man svårt för att identifiera ljud leder det till svårigheter även med främmande språk, att läsa och skriva på ett främmande språk och i synnerhet att komma ihåg hur de ska skrivas. Bokstäver som har främmande ursprung och bokstäver som till ljudet påminner om varandra (t - d, p - b) blandas ihop. Det är problem också med långa och korta vokaler (t.ex. aa eller ii) och dubbelskonsonanter (t.ex. kk eller pp)- Dyslexi innebär dock inte problem med förmågan att förstå.

Till läs- och skrivsvårigheterna räknas, utöver dyslexi, även svårigheter med läsförståelsen. I det fallet kan läsaren inte få klart i vad han eller hon läser. Även om läsningen löper smidigt, förstår läsaren inte vad han eller hon läser. Det kan bero på svårigheter med arbetsminnet eller på att studeranden inte förstår de grammatikaliska strukturerna. Enligt undersökningar lider 12 procent av befolkningen av problem av det här slaget.

Ofta ingår andra slags svårigheter i inlärningssvårigheterna och så är fallet med dyslexi. Man har kunnat konstatera samband mellan dyslexi och svårigheter med att lära sig matematik. Problemen kan också gälla gestaltningen. Då är det svårt att gestalta riktning, plats och avstånd. I vardagen kommer detta fram t.ex. i att det är svårt att använda en kalender och att studeranden ofta kommer försenad till avtalade möten. Tid och datum blandas ihop och det är svårt att komma ihåg namn. I anslutning till detta förekommer svårigheter också i aktivitetskontrollen, vilket gör det svårt att göra upp en studieplan och att hålla planen. Dessutom förekommer problem med koncentrationen och med att komma ihåg serier, såsom månader. I det dagliga livet märks dyslexin i att studeranden blir snabbt trött och får huvudvärk och ont i ögonen vid läsning. Vidare kan det långsamma läsandet försvåra bl.a. läsningen av textningen i tv-program på främmande språk och tidningar samt göra det svårt att fylla i blanketter.

Metoder som underlättar lärandet

Om du upplever att du har svårigheter med inlärningen, ska du reda i början av kurserna gå och komma överens med läraren hur du kan avlägga kursen. Ta inte för många kurser på en gång, lär känna dina gränser. Planera till exempel med hjälp av en studiedagbok när du ska göra vad eller när du ska läsa till en tentamen. Reservera tillräckligt med tid för att utföra varje arbete.

Det är också nyttigt att känna till olika användbara studietekniker. Information om olika slags studietekniker och om tidsplanering finner du på webbplatsen Studiefärdigheter.  Du kan också fråga den kursansvariga vilken teknik han eller hon tycker att skulle passa bäst för uttryckligen den kursen. Genom att pröva på olika studietekniker kan du komma på vad som passar bäst precis för dig. Det lönar sig att fundera på sin egen inlärningsstil och att sätta värde på den, men ibland kan det vara bra att anpassa sig till högskolans stil. När det gäller undervisning i föreläsningsform ska du av föreläsaren be att få en färdig disposition före föreläsningen. Största delen av föreläsarna gör en sådan disposition i vilket fall som helst. En disposition gör det lättare att följa med föreläsningen, eftersom du då inte behöver anteckna så mycket och vet hela tiden vilket avsnitt som behandlas. Du kan också spela in föreläsningen och lyssna på den på nytt senare. Det är skäl att berätta om inspelningen för föreläsaren på förhand.

Att kopiera texten på ett olikfärgat papper kan i viss mån hindra sammanblandningen av bokstäverna när du läser. Svart text på vitt papper kan för några dyslektiker leda till att bokstäverna hoppar bort från raderna vid läsningen. Ett knep för att hindra detta är att klippa ut en smal öppning i ett papper och placera öppningen över det ställe du läser. Då täcker resten av pappret största delen av sidan i boken och det blir lättare att koncentrera sig. Det kan också löna sig att välja någon lugn färg på pappret, t.ex. blått.

 Gestaltningssvårigheter och svårigheter med att lära sig matematik

Vad avses med gestaltningssvårigheter?

Med gestaltningssvårigheter avses svårigheter med att ”få form på” eller se formen av, eller föreställa sig formen på olika saker: Texter, platser, verksamhetssätt eller föremål. Gestaltningssvårigheter försvårar studierna bland annat vid planeringen av dem, vid läsningen och fram för allt i fråga om matematiken. Mera ingående kommer gestaltningssvårigheter till synes bl.a. som svårigheter med att uppskatta avstånd och läge, periodisering, förståelse av muntliga anvisningar, tidsuppfattning, förståelse av symboler och olika apparaters verksamhetsmekanismer trots anvisningar. I inlärningssvårigheter av detta slag kan även ingå fin- och grovmotoriskt klumpighet, som till exempel kan leda till ovilja mot sport och motion. Svårigheterna kan också komma till synes som problem med att anpassa sig till nya sociala situationer, eftersom det kan vara svårt att uppfatta sociala signaler. Problem med matematiken kommer ofta till synes så att det är svårt att gestalta hurdana skeden räkneoperationerna består av och svårt att byta från en räkneoperation till en annan.

Exempel på gestaltningssvårigheter: Vad innebär inlärningssvårigheter i matematik?

Matematiska svårigheter, dvs. dyskalkyli, förekommer hos ca 3--7 procent av befolkningen. Det är omöjligt att uppge ett noggrannare antal, eftersom inlärningssvårigheter i matematik tar sig olika uttryck hos olika individer. Mycket ofta saknas diagnos. Svårigheter att lära sig matematik kan gälla endast ett av matematikens delområden. Det är sällsynt med enbart inlärningssvårigheter i matematik. Oftast förekommer de i kombination med gestaltningssvårigheter och/eller dyslexi. Omkring fyrtio procent av dyslektikerna upplever att de har svårigheter även med matematiken. Det beror främst på att de har svårt för att läsa och förstå vad uppgiften går ut på och med att komma ihåg långa uppgifter och anvisningar.

Hur tar sig svårigheterna uttryck?

Inlärningssvårigheter i matematik kommer även fram som en svårighet att tillämpa formler, använda måttenheter, att skriva ut räkneoperationerna i samband med en uppgift, rättskrivningen av siffror samt tredimensionell gestaltning. Dessutom kan siffror saknas eller byta plats. Utom i direkta matematiska uppgifter kommer svårigheterna främst till synes i form av svårighet att förstå riktningar och tid, komma ihåg och förstå långa verbala anvisningar samt i att spela olika slags strategiska spel, såsom schack. Det kan vara svårt att göra upp tidtabeller och att planera sitt liv. Att skriva långa kontonummer kan också vara svårt eftersom siffrorna byter plats.

Metoder som underlättar lärandet

När det gäller matematiska svårigheter är det viktigt att studeranden först identifierar sina svagheter och sina starka sidor. När du funderar och gör upp en lista över vad du är bra i och vad som ännu behöver utvecklas vidare, blir det tydligare i vilken riktning du kan styra ditt lärande och hur du kan kompensera dina svagheter. Det gör också gott för självkänslan. Du kan fundera ensam på saken eller tillsammans med en kompis eller en yrkesperson såsom studiehandledaren. Utgående från de starka sidorna kan du fundera ut inlärningsmetoder som fungerar effektivt just för dig. Det blir lättare att hantera mängden av information genom upprepad förstärkning, alltså genom att repetera och spjälka upp uppgifter, exempelvis räkneoperationer i mindre och lätthanterligare delar. Läraren kan för sin del hjälpa studeranden genom att koppla ihop teorin med praktiken. Då blir betydelsen av och avsikten med räkneoperationen tydlig. Läroböckerna är ofta fulla av text, men saknar ganska ofta åskådliggörande bilder. De allra flesta blir hjälpta av åskådliggörande, t.ex. i form av figurer som ritas på papper. Somliga måste helt enkelt förstå orsak och sammanhang innan de kan förstå själva begreppet.

Mera metoder finns på webbplatsen för studiefärdigheter.

 Uppmärksamhetsstörning

Vad innebär uppmärksamhetsstörningar?

Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet eller ADHD (eng. Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en av de vanligaste diagnosticerade neurobiologiska funktionsnedsättningarna.  Diagnosen är dock föremål för en livlig diskussion och delvis även meningsskiljaktigheter. Bristande uppmärksamhet förekommer hos ca 4-7 procent av befolkningen. ADHD har tidigare i första hand ansetts vara en barnsjukdom, eftersom symtomen tenderar att lindras hos en del med tiden. Hos en del av ADHD-barnen fortgår dock uppmärksamhetssvårigheterna ända upp i vuxenlivet och kan försvåra livet. Det har blivit vanligare med ADHD-diagnoser även hos vuxna. Hos män förekommer bristande uppmärksamhet i anslutning till hyperaktivitet ca tre gånger oftare än hos kvinnor. Uppmärksamhetsstörningar förekommer även utan hyperaktivitet. I bakgrunden finns såväl genetiska, anatomiska som neurofysiologiska avvikelser.

Hur tar sig svårigheterna uttryck?

De huvudsakliga symtomen vid ADHD är bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. De huvudsakliga symtomen kan förekomma antingen tillsammans eller separat och symtomen kan visa sig främst som bristande uppmärksamhet eller hyperaktivitet och impulsivitet.

Symtomen vid uppmärksamhetsstörning syns som svårigheter att fästa uppmärksamheten vid och koncentrera sig på uppgiften och som slarvfel. Studierna påverkas av bristen på långsiktighet som tar sig uttryck som svårigheter i att ta emot eller följa anvisningar, svårigheter med att komma igång med uppgifter och i att slutföra dem, koncentrera sig och behålla uppmärksamheten trots störningar. Ljud, buller, oljud och rörelser avleder lätt uppmärksamheten från uppgiften. Eftersom studeranden inte orkar koncentrera sig på en sak särskilt länge kan han eller hon försöka göra många saker samtidigt och hoppar från en uppgift till en annan. Ofta uppfattar eller noterar studeranden inte eller hör inte sådant som sägs.  Det kan förekomma problem även i att läsa, skriva, förstå texter, disposition och analys samt i matematik och i att uttrycka sig själv, i att ta hänsyn till detaljer eller i att ta dem i betraktande. Gestaltningssvårigheter leder till att det kan vara svårt att planera sin verksamhet och sina tidtabeller. Andra människor kan uppleva en person som är impulsiv och hyperaktiv som störande i beteendet och detta kan ibland leda till beteendeproblem.

I ADHD ingår som möjliga ytterligare symtom bl.a. sömnstörningar, inlärningssvårigheter, beteendeproblem, depression och ångest, problem med självkänslan. Dessutom kan det förekomma friktion i de sociala relationerna. Å andra sidan kan den som fått diagnosen ADHD vara kreativ, innovativ, energisk och orädd och tar sig modigt an utmaningar.

Metoder som underlättar lärandet

Uppmärksamhetsstörningar kan behandlas: det finns kurser, rehabilitering och medicinering. I Finland existerar ingen tydlig stig för behandlingen utan behandlingen och rehabiliteringen ordnas vanligen utgående från de svårigheter som individen upplever och den aktivitet som individen själv står för. Den som märker att en del av de karakteristiska dragen som räknats upp ovan motsvarar de egna upplevelserna kan försöka ordna sin studiemiljö så att mängden stimulans minimeras (t.ex. läsa på bibliotek, stänga av mobilen). Dessutom kan det löna sig att spjälka upp den helhet man håller på att lära sig i sådana bitar som känns överkomliga för en gång i taget och att förbereda sig för tentamen i god tid. Det kan också löna sig att försöka hålla fast vid en dygnsrytm och att äta och röra på sig med jämna mellanrum. Att bygga upp rutiner gör det lättare att organisera sina aktiviteter. Mera information om planeringen av studierna och tidsanvändningen finns på webbplatsen för Studiefärdigheter.  Stöd från personer i samma situation är viktigt vid uppmärksamhetsstörningar: det gör det lättare att acceptera sig själv och att lära sig effektiva studiesätt med andras hjälp. Lärare och den närmaste omgivningen kan ibland stå villrådiga inför det eventuellt överraskande beteende som beror på uppmärksamhetsstörningen. Därför erbjuder de olika högskolornas studiehandledare och studiepsykologer vid behov både lärare och övrig personal information om uppmärksamhetsstörningar. Studerandeservicen ger stöd för att stärka sådana studiemetoder som underlättar ADHD-ungdomars lärande och medverkan i grupparbeten och tentamina

 Aspergers syndrom

Vad är Aspergers syndrom?

Aspergers syndrom (AS) är en neurobiologisk störning i det centrala nervsystemet, som gör socialt samspel problematiskt och leder till osmidighet i tänkande och handlingar. Orsakerna är än så länge oklara, men det är möjligt att det delvis rör sig om ärftliga faktorer. Syndromet räknas till de autistiska störningarna. Förekomsten är fyra gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Dessutom förmodar man att det finns en viss överrepresentation av AS-personer i de tekniska branscherna. Hos barn förekommer Aspergers syndrom hos cirka tre barn av tusen.  Det är svårare att finna typiska karakteristika i vuxen ålder. Den kognitiva utvecklingen och därmed lärandet är hos ett AS-barn på samma nivå som hos andra barn.

Hur tar sig svårigheterna uttryck?

För Asperger-syndromets del är symtomen individuella. Svårigheter med social växelverkan är dock typiska. De allra flesta AS-studerandena skulle vilja få vänner och delta i gemenskapen, men det kan vara svårt på grund av svårigheterna i att tolka språkliga signaler och i att kommunicera: svårigheter i att identifiera ironi och sarkasm och i att använda och känna igen kroppsspråk, undvikande av ögonkontakt samt problem med att delta i gruppsituationer.

Det kan förekomma en viss stelhet och osmidighet i tänkande och handlingar, vilket kommer till synes bl.a. i att behovet av regler och rutiner accentueras och att det kan vara svårt att anpassa sig till förändringar.  En AS-person kan ha någon speciell hobby eller något specifikt intresse, men utövar dem ofta på ett stereotypt eller enahanda, stelt och begränsat sätt. Det kan leda till problem i aktivitetskontrollen. AS-personer upplever ofta mera stress än genomsnittet, men stressen beror på andra saker än hos studerande i allmänhet. Att förbereda sig inför tentamina är nödvändigtvis inte alls stressande, medan en liten ändring i tidtabellerna eller arrangemangen kan upplevas som störande. Att utföra grupparbeten belastar också.

Många AS-personer upplever olika grader av sensorisk överstimulering och kan vara ytterst känsliga för beröring, dofter, ljud, smak eller synintryck. Bullriga och ekande rum såsom matsalar och föreläsningssalar kan kännas obehagliga och inverka på koncentrationen.

Metoder som underlättar lärandet

Det behövs stöd i synnerhet i början av studierna, i nya miljöer och nya livssituationer. Det skulle vara bra att lära känna högskolan och högskolans service i god tid på förhand. Det är viktigt med personlig studiehandledning. Små undervisningsgrupper underlättar studierna för AS-personer på grund av deras svårigheter med det sociala samspelet. Välbekanta och trygga vardagsrutiner och det att någon ser till att studierna kommer i gång garanterar oftast studieframgången. Det underlättar om tid och plats samt uppgifter kan åskådliggöras visuellt. Konkreta exempel är t.ex. ruttplaner och kartor över campus. Att kunna förutse situationer fungerar också bra: det främjar möjligheterna att hantera uppgifter och aktiviteter och besparar AS-personen från många problem. På samma sätt som med inlärningssvårigheter är det viktigt att i samband med AS-syndromet lyfta fram de starka sidorna, finna sätt att kompensera de svagare sidorna och få upplevelser av att lyckas med studierna.

Spändhet och mental välfinnande

 Spändhet

Vad avses med att spänna sig?

Det är normalt och en naturlig del av livet att spänna sig, alltså vara nervös inför något och nästan alla spänner sig ibland. Nervositet blir ett problem i fall det blir svårt att sköta vardagliga ting eller sådant som hör till studierna, eller då saker och ting blir helt ogjorda på grund av att man spänner sig. Spändheten kan ta sig uttryck som allmän ångest i anslutning till sociala situationer eller t.ex. nervositet inför att uppträda eller inför måltidssituationer. Exempel på sådan social nervositet som leder till funktionsproblem är att studeranden undviker att svara muntligt på frågor i studiegrupper eller lämnar bort kurser på grund av rädslan för muntliga presentationer. Det kan vara en utmaning att skapa nya vänskaps- eller umgängesrelationer för att det är svårt att inleda ett samtal. En del av problemen med ångesten inför sociala situationer kan kumuleras. Den som lider av nervositet av detta slag får inte övning i sociala färdigheter eftersom han eller hon undviker sådana situationer.

I bakgrunden till spändhet i sociala situationer finns troligen ärftliga faktorer och en medfödd temperamentstyp, nämligen blyghet.  I vår kultur betraktas blyghet ofta som ett problematiskt förhållningssätt och många skulle därför vilja bli av med sin blyghet. Temperamentsdrag är dock relativt bestående sätt att förhålla sig till nya situationer. Lidandet orsakas oftare av individens eller omgivningens attityd till blygheten än av blygheten i sig. Vidare har det påvisats att kontrollerande, stränga och tillplattande eller förödmjukande uppfostringsattityder och socialt traumatiserande erfarenheter i ungdomen har betydelse för utvecklingen av spändhet. Mobbning i skolan ser ut att vara en av de enskilda bakgrundsfaktorerna.

Metoder som underlättar lärandet

Det går inte alltid att uppfatta spändheten utifrån. Vetskapen om spändheten kan komma som en överraskning för lärare eller medstuderande.  Ändå finns det nästan alltid åtminstone en studerande i gruppen som spänner sig. Synnerligen vanligt hos högskolestuderanden är nervositet inför att uppträda. Om läraren upplever det som naturligt kan han eller hon ju helt enkelt säga att det är tillåtet att vara nervös – det här är ofta en bra utgångspunkt. Studerandena kan uppmuntras till att själva tala om hur det är att spänna sig. Det finns inte bara ett sätt att handla rätt. Den som spänner sig gagnas inte av att komma lindrigare undan än de andra. Det är bättre att bli medveten om att nervositeten är acceptabel och bli medveten om alternativ och stöd. Det kan vara bra att fundera på om studeranden skulle dra nytta av t.ex. uppmuntran, av att få göra presentationerna i en mindre grupp osv. Allt lärande underlättas av en trygg och accepterande atmosfär som tar hänsyn till individen. Det gäller att ta små steg mot de situationer man upplever som spännande, kravnivån borde höjas gradvis. En alltför kritisk eller krävande inställning gör situationen värre. I lämpliga omständigheter kan en blyg person t.o.m. bli socialt skickligare än en pratsam person som rusar rakt in i sociala situationer utan att tänka efter.

Läs om nervositet och spänning i Studenternas hälsovårdsstiftelses SHVS:s publikationEsiintymisjännittäjälle apua. På svenska finns, i samma publikationsserie, t.ex. Att spänna sig är en del av livet – en guide för studerande, SHVS Guide 7

 Mentalt välbefinnande och mental hälsa

Gränsen mellan mentalt välbefinnande och mental hälsa är flytande – när blir stressen som hör till det vanliga livet så stor att den kan rubba den mentala hälsan?

Utmaningarna i anslutning till studierna är ibland stressande. Tillfällig, måttlig stress kan göra det lättare att koncentrera sig på krävande studiesituationer, t.ex. att förbereda sig inför en kommande tentamen. Stress kan dock vara betungande om den pågår länge.  Symptom på skadlig stress är bl.a. irritation, koncentrationssvårigheter, frustration, oro, trötthet, sömnstörningar och olika slags fysiska symptom såsom ont i magen eller ryggen. Vanligen lindras stressymptomen när den stressande situationen, t.ex. en tent, är över. Man kan sköta om sig och hjälpa sig själv att orka t.ex. genom att planera sin tidsanvändning på förhand, genom att ställa realistiska mål för sig själv och genom att studera tillsammans med andra. När man planerar sin tidsanvändning är det bra att reservera tillräckligt med tid för vila, intressen och motion. Då kan kropp och själ återhämta sig från belastningen.

Om den stressande situationen drar ut på tiden och möjlighet att vila eller återhämta sig saknas, kan symtomen övergå i trötthet eller regelrätt utmattning. Om stressen börjar kännas oöverkomligt tung och t.ex. minnessvårigheter, ett nedstämt eller deprimerat stämningsläge, stor trötthet, likgiltighet eller rädsla för att förlora kontrollen uppstår lönar det sig att gå och prata om situationen, exempelvis till SHVS.

Ett rätt allmänt symptom på stress, en bråd livsrytm samt olika livsförändringar är sömnstörningar. Ingen behöver oroa sig för tillfälliga svårigheter att somna eller tillfälligt uppvaknande på nätterna. De hör till organismens naturliga sätt att reagera på belastning och stress. En illa soven natt har knappast någon inverkan på funktionsförmågan följande dag, men om sömnstörningarna pågår länge kan de försvaga koncentrationen, leda till minnesproblem och öka sårbarheten för exempelvis depression. Man kan försöka lindra sömnstörningar som ansluter sig till stress och belastande situationer t.ex. genom att lugna ner sina kvällar, undvika koffein och alkohol några timmar före läggdags och undvika kraftig motion sent på kvällen. Även olika slags avkopplingsövningar kan vara till nytta. Om sömnstörningarna pågår i veckor, tydligt stör funktionsförmågan eller om det i anslutning till dem förekommer exempelvis ett nedstämt stämningsläge, ångest eller ständig smärta lönar det sig att söka läkare. Mera information om sömnsvårigheter finns på SHVS:s (Studenternas hälsovårdsstiftelse) webbplats.

Ungdoms- och studietiden är ett livsskede med många utmaningar. Mentala problem hör till de vanligaste hälsoproblemen hos studierande på högskolenivån. Uppskattningsvis var fjärde finländare upplever utmaningar i anslutning till den mentala hälsan i något livsskede. Dessa är mycket individuella till sin natur och kan inverka på studieförmågan på olika sätt: För en kan ett skede gå över på en termin och för en annan pågå livet igenom. Problem med den mentala hälsan förekommer typiskt i form av depressivitet, ångestfylldhet samt panik- eller ätstörningar. Därför är det viktigt att förebygga och identifiera mentala problem i ett tidigt skede samt att behandlingen är både tillräcklig och snabb. Mer information om mental hälsa och om stöd som står till buds finns på SHVS:s (Studenternas hälsovårdsstiftelse) webbplats

Metoder som underlättar lärandet

De största hindren för studierna är oftast brist på information samt fördomar. En störning i anslutning till den mentala hälsan, även om den är långvarig, inverkar nödvändigtvis inte på studierna. Det är viktigt att skaffa sig information och att skapa en öppen atmosfär för att våga diskutera saken. Alla aaltoiter kan medverka till att skapa en öppen och accepterande atmosfär. Det kan visa sig angenämare än man först tror att hälsa, att le och att fråga hur det går. Prova!

Helheten av hur undervisningen är ordnad, avsaknaden av hinder i den fysiska omgivningen, tillgången till tjänster, de individuella behoven och styrkorna hos studeranden och läraren inverkar på studerandens behov av stöd. Det är därför viktigt att diskutera med studerandena om livssituationen, om målen för studierna och om studiekapaciteten. Det är inte särskilt lätt att tala om sådant som rör den mentala hälsan, men att hemlighålla, skyla över och gissa sig fram belastar alla parter. Läraren och en representant för personalen har möjlighet att med sitt eget exempel uppmuntra studerandena till öppenhet.

Studierna och lärandet går smidigt och bra på ett hinderslöst campus i en tillgänglig verksamhetskultur: Flexibilitet i avläggandet av kurser och i utsatta tider, materialen tillgängliga på nätet och individuellt stöd till förfogande.

Samtal om den individuella studieplanen (ISP) och andra möten på tu man hand med studiehandledaren eller psykologen är naturliga tillfällen för samtal om studieproblem. Det som studeranden tar upp vid samtalet ska tas på allvar och behandlas absolut konfidentiellt. Till följande några råd och anvisningar till läraren/studiehandledaren om hur ett samtal kan fås i gång och fås att fortgå:

  • Var dig själv som professionell  
  • Berätta öppet och konkret vad du oroar dig för
  • Fråga om studeranden har bekymmer eller problem med sina studier och lyssna – studeranden berättar om han eller hon vill
  • Tro inte att du vet hur det känns för studeranden, vad han eller hon tänker eller vad hans eller hennes beteende beror på
  • Fråga direkt och öppet, med respekt för studerandens egna erfarenheter och sakkunskap 
  • Fråga hur du kan hjälpa
  • Samtala om huruvida studeranden får stöd någon annanstans i från och vilka möjligheter det finns
  • Berätta hurdant stöd det erbjuds vid Aalto
  • Kom överens om regelbundna möten där studeranden kan berätta hur det går
  • Skriv ned det ni kommit överens om